Navigation

1.1 5 skäl att använda Linux

Linux ger dig upptäckarlust och skaparkraft

Med Linux kan du som användare återerövra upptäckar- och skaparlusten framför datorn. Inget står i vägen. Vill du skriva ett brev, eller för all del en hel bok? Öppna OpenOffice.org. Vill du lägga upp bilderna från semester på en hemsida? Prova F-spot. Vill redigera ihop en snygg dv-film? Installera Kino och kör igång. Mellan dig och skaparlusten står inga hinder i form av funderingar om du har råd med den nödvändiga programvaran (allt är gratis), om programvaran håller måttet (det är bara att prova dig fram tills du hittar ett program som motsvarar dina önskemål) eller om var du ska få tag på den (allt finns tillgängligt på ett och samma ställe, på några musklicks avstånd). Själv kan du fokusera energin på innehållet och din kreativitet.

I den här boken får du tips om många riktigt bra program som ger dig möjlighet att göra det du vill.

Bild 1.1: Sök, bläddra bland och installera tusentals program med några musklick.

Linux bråkar inte med dig

Med Linux behöver du aldrig stå i telefonkö för att återaktivera en licens som du redan har betalat för, eller oroa dig för att mjukvaran innehåller hemlig kod som skickar rapporter om dina förehavande till något företag. Du kommer inte råka på problem med inkompatibla filformat efter att ha uppgraderat din ordbehandlare för dyra pengar.

Du kommer troligtvis heller aldrig att råka på något virus. I slutet av 2005 fanns det 114 000 kända virus för Windows. Under 2006 upptäcktes ytterligare drygt 41 500 nya virus, enligt säkerhetsföretaget Sophos [http://www.sophos.com/security]. (Jag blir trött bara av att tänka på det.)

Din dator kommer inte att bli allt långsammare med tiden. Den bara tickar på med fulla prestanda, dag efter dag. Visst låter det härligt? Varför fungerar inte alla operativsystem så?

Linux är gratis

När jag vid skrivande stund kollar priset på Windows Vista på nätet får jag följande: Microsoft Windows Vista Home Premium kostar drygt 3 000 kronor inklusive moms. Om du sedan tidigare har Windows XP kan du uppgradera för en tusenlapp mindre, 2 000 kronor. Skulle du vilja slå på stort och köpa lyxversionen, Microsoft Windows Vista Ultimate, får du punga ut med dryga 5 000 kronor. Det är förresten också troligt att du måste uppgradera grafikkortet och minnet för att över huvud taget kunna köra Vista. Jag höll på att glömma: Vill du använda Microsoft Office 2007 kostar det ytterligare drygt 1 400 kronor.

Med Linux får du alltid lyxversionen (med avancerat 3D-bling à la OS X om du vill). Dessutom får du alla program du kan tänkas behöva, inklusive det mycket kapabla kontorspaketet OpenOffice.org. Med det kan du bland mycket annat läsa och skriva Word-, Excel- och Powerpoint-filer. Priset för allt detta är noll kronor.

Gratis är gott.

Linux är fritt

Nu menar jag faktiskt inte samma sak som i punkten Linux är gratis ovan. Linux är fritt i en vidare och mycket viktigare mening: det står dig inte bara fritt att ladda ned och använda ett Linuxprogram, om du är intresserad kan du också ladda ned källkoden och anpassa programvaran till dina egna önskemål. Källkoden är den läsbara kod som en programmerare skriver för att skapa ett program. Tillgång till källkoden är nödvändigt för att en programmerare ska kunna förbättra eller utöka ett program. Du lånar eller hyr alltså inte bara rätten att under vissa förutsättningar använda programmet (som med Microsoft Word) — du äger per automatik den underliggande källkoden och därmed programmet i sig.

Fri programvara respekterar fyra viktiga friheter som du som användaren har rätt till. De är följande:

• Första friheten är din rätt att använda programmet precis som du själv vill, när du vill.
• Andra friheten är din rätt att läsa och ändra källkoden så att programmet gör exakt det du vill att det ska göra.
• Tredje friheten är din rätt att dela med dig av programmet till andra (kompisar, mamma ...) närhelst du vill.
• Fjärde friheten är din rätt att bidra med dina förbättringar och utökningar till andra — friheten att kunna distribuera modifierade versioner av programmet närhelst du vill.

Även om du inte programmerar själv kan du ändå dra stor nytta av friheterna som omgärdar Linuxprogram. Till exempel blir så kallade buggar, programfel, och säkerhetsproblem ofta mycket snabbare åtgärdade i Linuxvärlden än i sluten programvara som ges ut av företag [http://blog.washingtonpost.com/securityfix/2007/01/internet_explorer_unsafe_for_2.html] (säkerhetsproblem kan vara allvarliga för den som till exempel gör sina bankaffärer på nätet). Vem som helst med en dator, internetuppkoppling och rätt kunskap kan åtgärda ett strulande program med fri källkod. Och väldig många gör det — entusiastiska privatpersoner såväl som hela utvecklingsteam på multinationella företag. Vissa programmerar, andra letar buggar, en del översätter program eller skriver dokumentation. Det totala antalet registrerade användare på den största sajten för utveckling av fri programvara, Sourceforge.net, är när detta skrivs fler än 1 000 000 [http://sourceforge.net/docs/about]. Då är ändå inte många tusentals av fri källkod-utvecklarna på små såväl som stora företag (som Sun, IBM, RedHat, Novell, Oracle med flera) medräknade. Jämför det med antalet anställda som Microsoft förfogar över, 71 200 [http://www.microsoft.com/presspass/inside_ms.mspx].

Linux och fri programvara är framtidssäkra val

Tack vare fri programvaru-licenserna är Linux och annan fri programvara helt framtidssäkra val. Du kommer alltid kunna köra dina program och läsa dina filer.

Linux har också framtiden för sig i en annan mening: bit för bit tuggar fri programvara i sig marknadsandelar på bekostnad av programvara med sluten källkod. Bland de mest framgångsrika exemplen på fri programvara är Apache, som är en webbserver. Det är webbservrar som lagrar och visar upp nätets alla hemsidor. I slutet av 2006 hade Apache en marknadsandel på ungefär 62 procent — av drygt 100 miljoner hemsidor. Konkurrenten Microsoft Internet Information Server hade ungefär 31 procent [http://news.netcraft.com/archives/web_server_survey.html]. Ett annat färskt exempel är webbläsaren Mozilla Firefox som blir favorit för allt fler webbsurfare, även på Windows. Firefox tog som ganska nyfödd webbläsare i slutet av december 2005 en marknadsandel på 24 procent. I november 2006 var marknadsandelen runt 30 procent. Samtidigt minskade Internet Explorer 6 från cirka 62 till 50 procent [http://www.w3schools.com/browsers/browsers_stats.asp].

De stora datortillverkarna börjar nu på allvar att bredda sitt utbud av datorer med Linux på hårddisken. I början av 2007 öppnade datortillverkaren Dell ett slags förslagslåda på nätet, Dell IdeaStorm [http://www.dellideastorm.com], där datorintresserade kunde lämna förslag och rösta på förbättringar av Dells datorsortiment. Det överlägset mest populära förslaget var datorer med Linux förinstallerat. Några månader senare annonserade Dell att företaget kommer börja sälja Linuxdatorer [http://linuxworld.idg.se/2.1014/1.96442] — med Ubuntu Linux.

I framtiden blir fri programvara var mans egendom, och kunskap om den kommer att vara särskilt efterfrågat på arbetsplatserna.