Navigation

1.2 5 skäl att välja Ubuntu

Ubuntu är enkelt att installera och uppdatera

Det enda du behöver göra för att testa om Ubuntu fungerar på datorn är att sätta in Ubuntu-cdn och starta datorn. Då startar Ubuntu från cd-skivan, utan att göra åverkan på din befintliga Windowsinstallation. För att gå vidare och installera Ubuntu på hårddisken behöver du klicka på en ikon och svara på några frågor (det tar 5 minuter). Sedan tar installationsprogrammet hand om resten. Du kan till och med behålla Windows på datorn, om du vill. I den här boken får du lära dig hur (det är en baggis).

Lika enkelt är det att hålla datorn uppdaterad. Ubuntu säger själv till när det finns uppdateringar till program och paket på datorn. För att installera dessa behöver du bara klicka på en knapp. Ubuntu tar hand om resten.

Ubuntus urval av program håller toppklass

Eftersom Ubuntu är baserat på Debian finns det massor av program att installera — drygt 21 000 paket, närmare bestämt. Siffran är svindlande. Du kommer knappast hinna testa allt ens om du går in för det. Å andra sidan kan det kännas bra att veta att om du vill göra något särskilt med datorn finns det mycket sannolikt finns ett program som hjälper dig att göra det. Av alla 21 000 möjliga paket har Ubuntu-folket valt ut pärlorna — de där riktigt bra programmen som håller världsklass — och förinstallerat dem åt dig. Dessa bäst-i-klassen-program är standardprogram i Ubuntu. Du hittar dem i Ubuntus Program-meny. Till exempel ingår webbläsaren Mozilla Firefox i Ubuntu. Med Firefox surfar du säkrare och snabbare än i Internet Explorer. Andra exempel är kontorspaketet OpenOffice.org som är kompatibelt med Microsoft Office, bildhanteringsprogrammet F-spot och musikspelaren Rhythmbox (Linux svar på iTunes). Med den här boken lär du dig använda dessa program.

Ubuntu fungerar på nästan alla datorer

Roligast med Linux har du förstås om du installerar det på en supersnabb, ny dator med den senaste hårdvaran. Då går allt blixtrande snabbt. Men Ubuntu fungerar också riktigt bra på lite äldre maskiner — med bra prestanda. Hårdvarustödet är dessutom överlag riktigt bra. Ubuntu känner nästan alltid igen komponenterna i din dator: moderkort, hårddiskar, bildskärmar, grafikkort, ljudkort, skrivare med mera. Du slipper leta efter drivrutiner på nätet. Ubuntu kan du dessutom köra lika bra på en Mac-dator som en PC-dator.

Ubuntu är baserat på Debian

Ubuntu är baserat på en annan populär Linuxdistribution som kallas Debian. Utan Debian hade Ubuntu aldrig existerat. De allra flesta programmen i Ubuntu är hämtade från Debian, kanske med en och annan justering eller anpassning. Fördelarna med Debian är för det första att det innehåller en stor mängd programvara av hög kvalitet, underhållna av fler än 1 000 frivilliga paketansvariga runt om i världen. Debians utvecklare är noga med att endast inkludera mjukvara som är väl testad. Dessutom, och det är det viktigaste, är Debian-folket i största allmänhet väldigt kinkiga med att alla program måste vara helt fria. De underkänner direkt program som på ett eller annat sätt minskar dina rättigheter som användare av programmet. Eftersom Ubuntu bygger vidare på Debian ärver det också alla dessa bra saker.

Ubuntu har en stor skara hjälpsamma användare

En av fördelarna med kommersiella operativsystem som du betalar för är att du kan förvänta dig hjälp när något börjar krångla. Om ett program som följde med datorn strular behöver du bara leta reda på telefonnumret till supportavdelningen och beskriva ditt problem. Troligtvis får du då hjälp att lösa problemet. Problemlösningen ingår så att säga i priset du betalade för programmet. Nackdelen är att detta brukar gälla endast under en begränsad tidsperiod, sedan måste du betala extra för supporten. Med Windows Vista följer 90 dagars fri support, därefter kostar det 665 kronor plus moms (länk kollad 2007-12-22) per supportfråga, även för enkel support via e-post [http://support.microsoft.com/oas/default.aspx?ln=sv&prid=10299&gprid=436975].

Med Ubuntu Linux är det vid en första anblick inte lika självklart hur du går tillväga när något krånglar. Du kan ju inte vifta med ett kvitto och kräva hjälp med stöd av konsumentköplagen — du har ju inte betalat för programmet. Men dina möjligheter att få hjälp är faktiskt ändå mycket goda. För det första är Linuxanvändare i allmänhet mycket hjälpsamma. Kanske är de det i ren och skär tacksamhet över allt de fått själva, och därför gärna själva delar med sig av sina kunskaper. Eller så ligger det i människans natur. Hur som helst svämmar nätet över av instruktioner, diskussionsgrupper och mejl-listor där problem och lösningar diskuteras. Kruxet är snarast att hitta rätt i mängden. Då brukar Googles sökmotormagi komma väl till pass (sök på det strulande programmets namn samt det eventuella felmeddelandet).

Om det inte skulle räcka med gratisalternativen kan det vara tryggt att veta att det finns betalsupport att tillgå även för Ubuntu Linux [http://www.ubuntu.com/support/marketplace/europe].

Längst bak i den här boken finns mer information om hur du går tillväga när du söker svar på en fråga eller lösning på ett problem. Men här och nu räcker det med att komma ihåg att du är omgiven av många Linuxvänner.