Navigation

1.3 Men hur kan något som är gratis vara så bra?

Många företag och organisationer plöjer ned otroliga summor pengar och massor av tid i utvecklingen av Linux och fri programvara. Trots det är Linux helt gratis att ladda ned och installera. Det låter som en paradox. Hur går det ihop?

Överlägsna anpassningsmöjligheter

Med relativt små insatser i pengar och resurser kan några skickliga programmerare anställda på ett företag ta en bit befintlig fri programvara och bygga på den med exakt den funktionalitet som passar företagets behov. Alternativet hade varit att leta reda på, utvärdera och köpa dyr kommersiell programvara som kanske bara nästan svarar mot kraven. Fri programvara är alltså kommersiellt vettigt på grund av anpassningsmöjligheterna och friheten företagen får, liksom den ökade säkerheten den innebär att kunna granska källkoden, snarare än att programvaran råkar vara gratis. I Hollywood används Linuxdatorer sedan länge. Effekterna till actionfilmer och datoranimerade kioskvältare (som Shrek [http://www.linuxjournal.com/article/9653]), är oftast skapade med hjälp av Linuxdatorer.

Några exempel på företag som i början av 2007 berättade att de byter till Linux är OMX, som driver de nordiska börserna, och som bygger sitt nya handelssystem på Linux [http://computersweden.idg.se/2.2683/1.96539] och biltillverkaren Peugeot som slänger ut Windows och installerar Linux på 20 000 skrivbordsdatorer [http://ec.europa.eu/idabc/en/document/6674/469].

Fria programvarulicenser

Det företag som har anpassat ett stycke programvara till sina egna behov måste dela med sig av sina ansträngningar om de vill distribuera programvaran. Sådana är helt enkelt licensvillkoren för fri programvara. Det kan låta som en nackdel för ett företag: konkurrenterna får ju tillgång till samma verktyg. Men oftast är det inte programvaran i sig som är det viktiga för ett företag. Det viktiga är vad företaget gör med programvaran — vilka tjänster som företaget skapar och marknadsför gentemot sina kunder.

Tips: Linuxkärnan, liksom många av programmen i Ubuntu Linux, är licensierade enligt GPL, Gnu Public License. Om du är nyfiken på mer om GPL och andra licenser rekommenderar jag att du surfar in på Free Software Foundations svenska hemsida på http://www.fsfeurope.org/index.sv.html.

Många tycker det är kul att programmera

Många enskilda engagerar sig i fri programutveckling för att de tycker om att programmera och gärna delar med sig av sina ansträngningar. De gör det för att förverkliga sina idéer (eller sig själva), visa upp sina kunskaper eller helt enkelt för att de helt enkelt tycker att det är kul att programmera. (Få människor ägnar sig åt segling, bergsklättring eller frimärkssamlande för att det är lukrativt.) Men frivilliga insatser från enskilda är som du märker endast en del av förklaringen till Linux framgångssaga.

Ett fritt program försvinner aldrig

Oavsett om en privatperson bidrar med kod för att det är kul eller ett företag gör det för att spara/tjäna pengar blir resultatet att fri programvara ständigt blir bättre. Det gör att fri programvara förvånansvärt ofta ligger i framkanten av utvecklingen (och när det inte gör det kommer det ofta ikapp väldigt snabbt). När fri programvara väl har bitit sig fast i marknaden är det svårt för sluten programvara att ta tillbaka marknadsandelar.

Dessutom kan ett fritt program i princip nästan aldrig försvinna. Har det en gång släppts löst finns det tillgängligt på nätet för alltid i programvaruarkiven, alltid tillgängliga via några sökningar. Om den första programmeraren tröttnar på sitt egenutvecklade program kan vem som helst ta vid.

Som användare har du allt att vinna på den här utvecklingen: du får tillgång till massor fri programvara av hög kvalitet.

Ivrig att komma igång? Hoppa då direkt till kapitel 2 för att ordna en installationsskiva för Ubuntu Linux. Läs annars vidare om några skillnader mellan Ubuntu och andra operativsystem, som kan vara bra att känna till.