Navigation

12.1 Mera funktioner i Nautilus

I den här sektionen går vi igenom en mängd riktigt användbara funktioner i filbläddraren Nautilus — bland annat hur du ansluter din dator till Windowsdatorer i ett hemma- eller kontorsnätverk, hur du kan bränna cd- och dvd-skivor med några musklick och hur du ställer in skrivbordseffekterna i Ubuntu (så att du kan njuta av wobblande fönster och snurrande kuber med dina arbetsytor).

Sätta ett emblem på en mapp

Emblem är en trevlig Linux-unik sak som kan göra det lättare att snabbt visuellt hittat det du söker. Säg att din hemmapp består av en uppsättning mappar för olika ändamål — en mapp som heter Musik, en annan som heter Bilder, en tredje som heter Privat och så vidare. För var och en av dessa mappar kan du klistra på ett litet märke, eller emblem, som ger en indikation om vad mappen innehåller. Det finns mängder av emblem att välja mellan för ett stort antal ämnen.

Gör så här för att sätta ett emblem på en mapp:

1. Gå till din hemmapp genom att gå till Platser-menyn.
2. Leta reda på och högerklicka på den mapp eller fil du vill sätta ett emblem på (om du vill sätta ett emblem på den mapp som du ser innehållet för i Nautilusfönstret kan du högerklicka någonstans på den vita bakgrunden).
3. Välj Egenskaper i menyn.
4. Öppna fliken Emblem i fönstret som öppnas. Nu ser du alla tillgängliga emblem — här finns det mesta (se bild 12.1).
5. Kryssa i rutan bredvid det eller de emblem du vill sätta på mappen (ja, det går utmärkt att sätta flera emblem på en mapp) och klicka Stäng för att stänga fönstret.

Bild 12.1: Sätt emblem på dina mappar så känner du igen innehållet snabbare.

Ändra behörigheterna för filer och mappar

I Linux klassificeras användare i tre olika kategorier, som var och en kan ha olika typer av rättigheter att använda filer och mappar. Dessa användarkategorier och rättighetsinställningar används för att bestämma vem som har rätt att läsa och ändra i en viss fil eller köra ett visst program. Det är bland annat det här systemet som gör Linux till ett väldigt säkert operativsystem. En användare på en dator kan inte komma åt andras filer på datorn (om inte användaren har ett administratörskonto, förstås).

Nu lät allt det här säkert ganska krångligt, men läs vidare ändå — det viktiga här och nu är att du har hört talas om det och att du vet att du kan gå tillbaka hit om du vill fördjupa dig senare.

De tre olika typerna av användare är följande:

• Ägaren
  Ägaren till en fil är detsamma som användaren som skapade filen. Om du startar OpenOffice.org Writer, skriver ett brev och sedan sparar det på hårddisken blir du automatiskt ägaren till den filen.
• Gruppen
  Varje fil tilldelas också en grupptillhörighet. En grupp är helt enkelt en samling olika användare som delar samma behörighet till en fil. Det som gör vissa användare till administratör av datorn är att han eller hon tillhör administratörsgruppen. (I grundläget tilldelas alla filer som du skapar en grupp med samma namn som ägaren — din användare har en egen grupp som endast består av dig själv.)
• Andra
  Med de andra menas just detta: alla andra.

De olika typer av rättigheter som var och en av användartyperna ovan kan ha är också tre till antalet. De är:

• Läsa
  Att kunna läsa en fil betyder att du kan komma åt den, öppna den och läsa innehållet.
• Skriva
  Att kunna skriva till en fil betyder att du förutom att kunna läsa den också ändra i filen.
• Köra
  Den här rättighetstypen avser endast program och avgör om du har rätt att starta programmet eller inte.

De tre olika användarkategorierna kan var och en ha olika uppsättningar rättigheter och kombineras hur som helst. Du som ägare till en fil kan ha rätt att både läsa och skriva till den, medans gruppen kanske endast har rätt att läsa den och alla andra varken har rätt läsa eller skriva till den.

Tack och lov behöver du som vanlig datoranvändare inte bry dig om allt detta — Ubuntu, GNOME och Nautilus tar hand om alla smaskiga detaljer bakom kulisserna så att du dag efter dag fortsätter komma åt dina egna filer, alltmedan din retsamma lillasyster inte kan göra det.

Men kanske vill du och din syster faktiskt kunna komma åt vissa gemensamma filer — kanske ett arkiv fullt med musik som ni har kopierat över från era cd-skivor till datorn. Då kan det vara bra att kunna ändra inställningarna för den mapp och/eller de filer som ni önskar ha gemensam åtkomst till. Då är det bra att känna till hur du kan ställa in det precis så. I Nautilus är det ganska enkelt. Gör så här:

1. Gå till din hemmapp genom att gå till Platser-menyn.
2. Leta reda på och högerklicka på den mapp eller fil du vill ändra rättigheterna för (om du vill ändra egenskaperna för den mapp som du ser innehållet för i Nautilusfönstret kan du högerklicka någonstans på den vita bakgrunden).
3. Välj Egenskaper i menyn.
4. Öppna fliken Rättigheter i fönstret som öppnas. Nu ser du alla rättigheter för var och en av de tre användartyperna ägare, grupp och andra (se bild 12.2).
5. Ställ in rättigheterna så att de blir som du vill ha dem och klicka Stäng för att stänga fönstret.

Ändringarna börjar gälla omedelbart.

Bild 12.2: Ställ in rättigheterna för filer och mappar i Nautilus.

Nautilus cd- och dvd-brännare

Till skillnad från Windows XP har Linux en inbyggd cd- och dvd-brännare. Den är dessutom föredömligt enkel att använda, även för dig som aldrig tidigare har vågat dig på att bränna en cd- eller dvd-skiva. I Ubuntu Linux behöver du inte installera någon extra mjukvara med en massa avancerade finesser (även om sådana också finns i Linux) för att göra en kopia av en musikskiva, mångfaldiga sommarens semesterfilm på dvd eller bränna en installationsskiva för Linux. Allt finns redan tillgängligt på några musklicks avstånd. Följ med så får du se!

Notera: Jag rekommenderar att du håller dig à jour med vilka rättigheter du har att kopiera musik och annat enligt upphovsrättslagstiftningen (ett område som för övrigt är föremål för livliga diskussioner just nu). Du får naturligtvis inte kopiera skyddad musik för att sälja den vidare, men du har rätt att göra en kopia av en musik- eller dvd-skiva som du själv har köpt om skiva inte innehåller kopieringsskydd. Om den innehåller något slags tekniskt skydd som ska hindra kopiering får du i grundläget inte kringgå det. Men om en skiva som du har köpt har kopieringsskydd och du vill spela upp den i Linux är det däremot enligt svensk lag tillåtet att kringgå kopieringsskyddet. På regeringens hemsida, http://www.regeringen.se/sb/d/1920/a/55368, kan man bland annat läsa följande fråga och svar: "För att kunna lyssna på cd-skivor med kopieringsskydd i en dator måste man ofta kringgå kopieringsskyddet. Är det olagligt? Nej, det är tillåtet att gå förbi spärrar som hindrar dig från att t.ex. lyssna på en cd-skiva i vilken apparat du vill. Man kan alltså lagligen gå förbi en spärr för att spela upp musik, filmer m.m. på alternativa operativsystem. En förutsättning är dock att man har lovlig tillgång till det exemplar man vill lyssna eller titta på, t.ex. genom att man köpt en cd-skiva." Mer om upphovsrätt i allmänhet finns på http://www.regeringen.se/sb/d/1910/a/12248.

Bränna filer på en data-cd eller data-dvd

Det vanligaste skälet att bränna en skiva är förmodligen för att göra en säkerhetskopia på filer som du har sparat på hårddisken, eller för att kunna flytta filerna till en annan dator. Då är det smidigt att stoppa in en tom cd- eller dvd-skiva, välja ut filerna som ska kopieras och klicka på en knapp — sedan är skivan klar.

Notera: Innan vi börjar: se till att du har tillgång till en tom cd-skiva eller dvd-skiva med minst lika mycket utrymme ledigt som storleken på de filer du vill bränna. Om du vill använda en dvd-skiva måste du kontroller att den passar med den typ av dvd-brännare som du har. Det finns två slags dvd-skivor. De två typerna kallas — (brukar stå DVD-R, DVD-RW på förpackningen) och + (DVD+R, DVD+RW). Om din brännare klarar båda slagen spelar det ingen roll vilken du väljer.

Så här går det till:

1. Gå till din hemmapp genom att gå till Platser-menyn.
2. Gå till menyn Gå > Cd/dvd-skapare. Fönstret Cd/dvd-skapare öppnas.
3. Dra och släpp de filer du vill bränna på fönstret. Filerna du drar till fönstret flyttas inte från sina ursprungsplatser, de ligger tryggt kvar (se bild bild 12.3).
4. Är du nöjd med innehållet på skivan? Klicka i sådana fall på Skriv till skiva. Detta öppnar fönstret Skriv till skiva.
5. Skriv in ett valfritt namn på din skiva i fältet Namn på skiva, eller låt det förifyllda förslaget vara kvar. Klicka sedan på Skriv. Om du inte redan har stoppat in en tom skiva i din cd-/dvd-enhet poppar det nu upp ett fönster som ber dig göra det.
6. Stoppa i en tom skiva, vänta några ögonblick tills datorn hinner spinna igång skivläsaren och klicka OK. Nu visar ett fönster en statusstapel under tiden som bränningen fortskrider. (Du kan när som helst avbryta bränningen genom att klicka på knappen Avbryt.)
7. När bränningen är klar är statusstapeln full. Du kan då klicka på knappen Stäng eller Skapa ytterligare en kopia om du vill göra en kopia till.

Tips: Om din cd- eller dvd-brännare ofta trilskas och misslyckas med att bränna skivor kan du prova att sänka bränningshastigheten i rullgardinsmenyn Skrivhastighet i fönstret Skriv till skiva. Om bränningen av dina skivor fungerar som det ska behöver du dock inte ändra inställningen.

Bild 12.3: Bränn cd- och dvd-skivor enkelt och snabbt med den inbyggda funktionen i Nautilus.

Kopiera en befintlig cd- eller dvd-skiva

Om du har lånat en skiva av en kompis, med en ny version av Ubuntu Linux eller något annat, kanske du själv drabbas av ha-begär. Då kan det vara trevligt att snabbt kunna göra en kopia av skivan innan kompisen måste springa iväg till bussen hem. Gör så här:

1. Sätt i skivan som du vill kopiera i datorns cd-/dvd-läsare. Vänta tills skivan visas på skrivbordet.
2. Högerklicka på skivans ikon på skrivbordet och välj Kopiera cd-skiva om det är en cd-skiva eller Kopiera dvd-skiva om det är en dvd-skiva. Detta öppnar fönstret Kopiera skiva. Klicka Skriv i fönstret. Fönstret Kopierar skiva öppnas och börjar läsa in skivan innehåll till hårddisken. Därefter öppnas ett fönster som ber dig sätta en in tom skiva.
3. Stoppa i en tom skiva, vänta några ögonblick tills datorn hinner spinna igång skivläsaren och klicka OK. Nu visar ett fönster en statusstapel under tiden som bränningen fortskrider. (Du kan när som helst avbryta bränningen genom att klicka på knappen Avbryt.)
4. När bränningen är klar är statusstapeln full. Du kan då klicka på knappen Stäng eller Skapa ytterligare en kopia om du vill göra en kopia till.

Bränna en skivavbildning på cd eller dvd

Du vet säkert att du kan ladda ned avbildningar av olika slags skivor från nätet, exempelvis installationsskivor. Sådana skivavbildningar hittar du lite varstans på nätet. Ett sådant ställe är hemsidan för Ubuntu, http://www.ubuntu.com. För att kunna använda en skivavbildning måste du bränna den till en skiva.

Du känner igen en skivavbildning på filändelsen: den är vanligtvis iso, raw eller img (det finns många fler format och filändelser). Men hur konverterar du skivavbildningens ettor och nollor till en riktig, fysisk skiva? Enkelt!

1. Leta reda på skivavbildningen som du har laddat ned från internet med hjälp av Nautilus.
2. Högerklicka på skivanavbildningens ikon välj Skriv till skiva.... Detta öppnar fönstret Skriv till skiva. Klicka Skriv i fönstret. Nu poppar det nu upp ett fönster som ber dig sätta en in tom skiva.
3. Stoppa i en tom skiva, vänta några ögonblick tills datorn hinner spinna igång skivläsaren och klicka OK. Nu visar ett fönster en statusstapel under tiden som bränningen fortskrider. (Du kan när som helst avbryta bränningen genom att klicka på knappen Avbryt.)
4. När bränningen är klar är statusstapeln full. Du kan då klicka på knappen Stäng eller Skapa ytterligare en kopia om du vill göra en kopia till.

Ansluta till en Windows- eller Macdator med Samba

Linux kan mycket enkelt ansluta till andra datorer på nätverket, oavsett om de kör Linux, Windows eller Mac OS. Det finns flera olika sätt att koppla ihop din dator med andra datorer, men i det här avsnittet koncentrerar vi oss på den metod som är enklast och som fungerar med alla tre datortyper: med mjukvaran Samba. Samba är en fri källkodsvariant av Windows standard för hur datorer pratar med varandra i ett nätverk och finns inbyggt i Nautilus. Med Nautilus kan du därför ansluta din Linux-dator direkt till en Windows-dator, eller din Windows-dator till din Linux-dator. Lika enkelt kan du koppla ihop din Linux-dator med en Mac OS X-dator och vice versa.

Instruktionerna nedan kräver att du har en Windows- eller Mac-dator inkopplad på ditt hem- eller kontorsnätverk och att du har ett användarkonto med ett lösenord på den datorn. Du måste också ha ställt in datorn så att den accepterar anslutningar utifrån och att du har delat ut åtminstone en mapp på den datorn.

Gör så här för att ansluta till en delad mapp på en Windows- eller Macdator:

1. Gå till Platser-menyn och välj Nätverk.
2. Klicka på Windows-nätverk.
3. Du kommer nu att se en eller flera ikoner med namn på dina så kallade domäner (olika grupper av Windowsdatorer). Se exempel i bild bild 12.4.
4. Nu ser du namnet på den eller de datorer som ingår i den valda domänen. Klicka på datornamnet.
5. I det här steget ser du de mappar som är utdelade på den valda datorn. Klicka på den mapp du vill komma åt.
6. I det här steget poppar det upp ett fönster som frågar efter inloggningsnamn och lösenord på datorn du vill ansluta till. Skriv in uppgifterna och klicka på knappen OK.

Bild 12.4: Anslut till ett Windowsnätverk (med Windows-, Mac- eller andra Linuxdatorer).

Det är allt! Nu öppnas ett fönster som visar innehållet i mappen på den andra datorn i nätverket. Du kan nu fritt kopiera mappar och filer mellan datorerna.

På denna länk får du lära dig hur du ställer in din egen dator så att det går att ansluta till den från andra Windows-, Mac- och Linuxdatorer.

Lägga till ett panelprogram/programstartare i panelen

I kapitel 6 fick du lära dig att installera program och lägga till en programstartare för programmet i den övre panelen. Förutom startare till vanliga program kan du lägga till speciella små panelprogram. Exempel på sådana är tid- och datumknappen, batteriindikatorn och ljudvolymsknappen i den övre panelen och papperskorgsikonen i den nedre panelen. Det finns många fler sådana små användbara panelprogram.

Men vi börjar med ett ytterligare sätt att lägga till just programstartare, både för program som finns i Program-menyn och sådana som inte gör det.

Lägga till en programstartare

Du kan lägga till en ny programstartare så här:

1. Högerklicka någonstans på en tom del av panelen och välj alternativet Lägg till i panelen... (bild 12.5) i menyn som dyker upp. Detta öppnar fönstret Lägg till i panelen.



Bild 12.5: Lägg till ett panelprogram eller en programstartare genom att högerklicka någonstans på en tom yta i den övre panelen, så öppnas en meny som du kan använda för ändamålet.

2. I Lägg till i panel-fönstret finns bland annat knappen Programstartare.... Klicka på den knappen så visas en lista med alla installerade program på datorn (bild 12.6).



Bild 12.6: Lägg till en programstartare i den övre panelen för något av de installerade programmen.

3. Bläddra dig fram till det program du vill lägga till en programstartare för. Markera programmet och klicka Lägg till. Du kan lägga till hur många programstartare som du önskar på det här sättet.
4. Klicka Stäng när du är klar.

Använd knappen Anpassad programstartare för att manuellt lägga till en programstartare för ett program som inte finns i Program-menyn på datorn. Då öppnas fönstret Skapa programstartare. Ange Namn, Kommando samt eventuellt en ikon (genom att klicka på knappen Ingen ikon och välja en valfri ikon från listan som visas i fönstret som öppnas) och klicka sedan på OK.

Lägga till ett panelprogram

Lägg till ett panelprogram så här:

1. Högerklicka någonstans på en tom del av panelen och välj alternativet Lägg till i panelen... i menyn som dyker upp. Detta öppnar fönstret Lägg till i panelen.
2. I Lägg till i panel-fönstret finns en mängd olika panelprogram (se nedan för mer information om några av dem). Markera det panelprogram som du vill lägga till och klicka på knappen Lägg till.
3. Klicka Stäng när du är klar.

Om du vill ändra inställningarna för ett panelprogram kan du högerklicka på ikonen för panelprogrammet och välja Inställningar. För att ta bort ett panelprogram högerklickar du och väljer Ta bort från panelen.

Några bra panelprogram att välja mellan

Följande är en lista över några av de panelprogram du kan lägga till utöver de som finns i panelerna från början:

• Fönsterväljare
  Om du har använt Mac OS 9 eller tidigare kommer du kanske ihåg att det längst till höger i den övre menyraden fanns en liten smidig meny som man kunde använda för att växla mellan alla öppna fönster. Fönsterväljare är precis ett sådant litet program. Använd det för att snbbt växla mellan öppna fönster.
• Låda
  En låda är ett slags anpassningsbar liten meny som kan innehålla precis det du vill: programstartare, andra panelprogram, mappar, dokument.... Efter att du har lagt till en låda kan du dra och släppa det du vill till den.
• Tvinga avslutande
  Ibland händer det att ett program krånglar, hänger sig och slutar svara på dina kommandon. Det kanske till och med inte går att stänga det. Med det här panelprogrammet kan du klicka bort ett sådant program som annars vägrar göra som du vill. När du har lagt till Tvinga avslutande i panelen kan du klicka på det för att förvandla den vanliga muspekaren till ett kors. Samtidigt visas en kort instruktion (1

  

  Bild 12.7: Använda panelprogrammet Tvinga avslutande för att ta kål på ett motvalls program.

• Modemövervakare
  Detta panelprogram kan du använda för att aktivera och inaktivera en modemuppkoppling som du har ställt in med fönstret Nätverksinställningar (se 1

• Systemövervakare
  Med panelprogrammet Systemövervakare kan du med en små animerade diagram direkt i panelen hålla koll på processorbelastningen, nätverksaktiviteten, hårddiskaktiviteten, systembelastningen och minnesanvändningen — utan att starta något separat program. I grundläget visas endast processorbelastningen, men du kan enkelt aktivera övervakning av övriga resurser genom att högerklicka på processorövervakare och välja Inställningar.
• Övervakare av processorfrekvensskalning
  Många bärbara datorer hushållar med batteriladdningen genom att sänka processorhastigheten när systembelastningen går ner. Detta kallas processorfrekvensskalning. Med panelprogrammet med samma namn kan du se vilken hastighet datorns processor kör i för tillfället.
• Fisk
  En fisk som heter Wanda. Prova den så blir allt uppenbart.
• Ordboksuppslagning
  Stoppar in ett litet sökfält som du kan mata in ord som du vill få förklarade i. Kräver internetuppkoppling, eftersom panelprogrammet söker efter ordförklaringarna på servrar på nätet. Innehåller huvudsakligen engelska ordböcker.
• Tomboy
  Tomboy är en anteckningsbok som du kan använda för att snabbt krafsa ned telefonnummer, saker du vill komma ihåg och vad som helst som faller dig in. Den har en smart funktion som låter dig länka en anteckning till en annan (ungefär som en Wiki på nätet) samt möjlighet att söka i dina anteckningar.
• Väderrapport
  Med Väderrapport kan du få senaste väderuppgifterna från en väderstation nära dig (bra om du inte orkar dra upp persiennerna) eller någon annanstans. Ställ in önskad väderstation genom att högerklicka på panelprogrammets ikon och välja Inställningar, klicka på fliken Plats i fönstret som öppna bläddra dig fram till rätt världsdel, land och stad. Klicka sedan Stäng. Om du klickar med vänsterknappen på ikonen öppnas ett fönster som heter Detaljer (1

  

  Bild 12.8: Väderbiten? Missa inga detaljer med panelprogrammet Väderrapport.

• Tangentbordsindikator
  Med den här kan du med en knapptryckning växla mellan de olika tangentbordslayouter som du har aktiverat. Se instruktioner för detta på 1

• Teckenpalett
  Med Teckenpalett kan du snabbt komma åt knepiga tecken som inte finns på tangentbordet, som •, ±, med flera.

Du kan ta bort en programstartare eller ett panelprogram genom att högerklicka på det och välja Ta bort från panelen i menyn som poppar upp. Likaså kan du flytta ikonen om du högerklickar och väljer Flytta.

Växla mellan arbetsytor

En av de nya finesserna som Apple marknadsför hårt i den senaste versionen av Mac OS X (kodnamn Leopard) är något som kallas "Spaces", med argumentet att det ger användaren ordning och reda i livet. För alla Linuxanvändare är funktionen skåpmat: motsvarande funktion har funnits i Linux sedan urminnes tider (i datorsammanhang i alla fall) och kallas arbetsytor. Tänk på arbetsytorna som separata skrivbord. I verkliga livet kan du ha ett skrivbord i arbetsrummet där du kan bre ut dina jobbprylar, ett annat i gästrummet för symaskinen, ett tredje i garaget som arbetsbänk när du täljer träfigurer... och så vidare.

Med hjälp av funktionen arbetsytor i Linux kan du ha så många skrivbord du behöver. Du kan ha ditt mejlprogram i helfönsterläge på en arbetsyta, webbläsaren på ett andra och en ordbehandlare igång på ett tredje, utan att något av fönsterna skymmer sikten (maximala antalet arbetsytor är betryggande stort — 36).

Bild 12.9: Klicka på arbetsytebytaren för att hoppa mellan dina arbetsytor.

Ubuntu är förinställt att visa två arbetsytor. Titta längst ned till höger på skärmen. Bredvid papperskorgsikonen i den nedre panelen ser du två rektanglar, som vardera representerar en arbetsyta (se bild 12.9. Den vänstra rektangeln är förmodligen den du ser på skärmen för närvarande. Klicka nu på den högra. Poff — nu hoppade du till en ny, tom arbetsyta. Testa nu att öppna ett fönster, till exempel din hemmapp genom att gå till Platser > Hemmapp. Detta öppnar ett Nautilus-fönster som visar innehållet i din hemmapp. Klicka igen på den vänstra rektangeln. Poff igen — Nautilus-fönstret försvann och du är nu åter på den ursprungliga arbetsytan.

Att växla mellan arbetsytorna är lika enkelt som att klicka med musen.

Lägga till/ta bort arbetsytor

Om du har börjat använda arbetsytor och vill lägga till flera är det enkelt åtgärdat. Högerklicka på någon av arbetsytorna i den nedre panelen och välj Inställningar i menyn som poppar upp. Detta öppnar fönstret Inställningar för arbetsytebytare.

I inmatningsfältet Antal arbetsytor kan du själv ställa in hur många arbetsytor du vill ha. För varje ny arbetsyta du lägger till läggs också en motsvarande rektangel till i panelen. Klicka på Stäng när du är klar.