Navigation

12.3 Inställningar för ditt konto — en referens

Under System > Inställningar hittar du ett antal inställningsfönster som du kan använda för att anpassa ditt eget konto. Här följer mer information om ett urval av dessa.

Flyttbara enheter och media

Du kan i detalj styra vad som ska hända när du sätter in ett USB-minneskort, en digitalkamera, skanner, dvd/cd eller musikspelare i datorn. Kanske vill du att ett visst program ska öppnas när du sätter i en dvd-skiva, exempelvis mediaspelaren VLC. Gör då så här:

1. Starta fönstret Inställningar för flyttbara enheter och media genom att gå till System > Inställningar > Flyttbara enheter och media (bild 12.12).



Bild 12.12: Ställ vad som ska hända när du stoppar in en multimediaskiva eller musikspelare i datorn.

2. Klicka på fliken Multimedia.
3. Ändra texten i fältet Kommando under rubriken Dvd-videofilmer så att den lyder vlc %m, inget annat.
4. Klicka Stäng.

Nu kommer programmet VLC automatiskt starta och börja spela upp en dvd-skiva när du sätter in den i datorn. På motsvarande sätt kan du ställa in vilket program som ska starta när du sätter i en cd-skiva, en digitalkamera, en dv-kamera, en handdator, en skrivare eller en bildläsare i datorn. Likaså kan du styra vad som ska hända när du stoppar in olika typer av lagringsmedia, externa hårddiskar eller tomma cd/dvd-skivor (se bild 12.13).

Bild 12.13: Ställ in i detalj vad som ska hända här du stoppar in löstabara enheter och cd/dvd-skivor.

Föredragna program

Precis som i Windows och OS X kan du ställa in vilken webbläsare som ska vara standardwebbläsare i Ubuntu, liksom vilket mejlprogram som ska vara standardmejlprogram. Du hittar fönstret Föredragna program under System > Inställningar > Föredragna program (bild 12.14).

Bild 12.14: Ställ in standardwebbläsare och -mejlprogram i Ubuntu.

Hårdvaruinformation

Om du vill kolla vilken hårdvara som Ubuntu har hittat på din dator, för att kolla vilken slags processor som du har i datorn, eller bildskärmskortets fabrikat och modell, kan du öppna fönstret Enhetshanterare genom att gå till System > Inställningar > Hårdvaruinformation (bild 12.15).

Bild 12.15: Skaffa detaljerad information om hårdvaran i din dator med fönstret Enhetshanterare.

Meny- och verktygsradsinställningar

Om du vill spara plats på bildskärmen kan du ställa in GNOME så att programmen inte visar någon förklarande text under ikonerna i verktygsraderna. Du kan och bestämma om några ikoner ska visas över huvud taget. Gå till System > Inställningar > Menyer och verktygsrader (bild 12.16).

Bild 12.16: Ställ in hur GNOME-programmen visar verktygsradsknappar.

Mus

Är du vänsterhänt? Då vill du nog illa kvickt ställa om orienteringen på musknapparna så att de passar dig bättre. Gå till System > Inställningar > Mus (bild 12.17). Här kan du också ställa in tidsgränsen för dubbelklick (är du lugn eller het på gröten?), utseendet på muspekaren och hur snabbt muspekaren ska röra sig över bildskärmen när du rör på musen.

Bild 12.17: Anpassa musinställningarna till dina egna önskemål.

Sessioner

Om du vill att ett visst program alltid ska starta automatiskt när du loggar in på datorn (kanske ett tjattprogram, Ekiga, Skype eller något annat program som du alltid använder) kan du göra inställningar för det i fönstret Sessioner. Gå till System > Inställningar > Sessioner (bild 12.18).

Bild 12.18: Ställ in program som startar automatiskt varje gång du loggar in.

Gör så här för att lägga till Skype till dina startprogram:

1. Starta fönstret Sessioner.
2. Klicka på fliken Startprogram.
3. Klicka på knappen Ny. Detta öppnar fönstret Nytt startprogram.
4. Skriv in Skype i fältet Namn (du kan skriva vad du vill i fältet, det viktiga är fältet nedan).
5. Skriv in kommandot till det program du vill ska starta i fältet Kommando, i det här fallet skype.
6. Klicka sedan OK och sedan Stäng i fönstret Sessioner.

Nu startar Skype automatiskt varje gång du loggar in på datorn.

Skrivbordsbakgrund

Vissa bara måste ha en bild på sitt kattskrälle på skrivbordet. Om du vill ändra bakgrundsbilden är det en baggis. Gå till System > Inställningar > Skrivbordsbakgrund (bild 12.19). Detta öppnar fönstret Inställningar för skrivbordsbakgrund.

Bild 12.19: Lägg till valfri skrivbordsbakgrund på det att du må känna dig riktigt hemma.

Gör så här:

1. Starta fönstret Inställningar för skrivbordsbakgrund.
2. Välj en befintlig bakgrund i listan, eller klicka på knappen Lägg till bakgrundsbild. Detta öppnar fönstret Lägg till bakgrundsbild.
3. Bläddra dig fram till önskad bild och klicka på Öppna.
4. Nu dyker din nya bild upp i listan i fönstret Inställningar för skrivbordsbakgrund. Samtidigt laddas också bilden på ditt skrivbord.
5. Klicka på Färdig när du är klar.

Om du vill ta bort en bakgrundsbild som du har lagt till kan du markera den i och klicka på knappen Ta bort.

Skrivbordseffekter

Ett garanterat kul sätt att fördriva tid är att leka med alla animerade effekter som går att slå på i Ubuntu Linux. Mycket inspiration har utvecklarna av Linux skrivbordseffekter hämtat från Mac OS X, som är en föregångare i genren. Samtidigt är effekterna både häftigare och mindre prestandakrävande än motsvarande ögongodis i Microsofts senaste Windows-version, Vista, som numera också har hakat på trenden. Du kan dessutom anpassa Linux skrivbordseffekter precis till ditt eget tycke. Om du inte gillar fönster som wobblar när du rör på dem kan du stänga av just den effekten.

Det är svårt att fånga känslan på papper, men titta på bild 12.20 för ett exempel:

Bild 12.20: Skrivbordseffekter i Ubuntu Linux. Snurrigt värre.

Skrivbordseffekterna är inte påslagna från början i Ubuntu Linux, bland annat på grund av att de inte fungerar på alla datorer och inte är riktigt mogna ännu (de kan med andra ord fortfarande krångla). Du behöver en dator av nyare snitt med relativt stort grafikminne och drivrutiner anpassade för 3D-effekter för att kunna dra nytta av ögongodiset.

Du kan testa att slå på funktionerna genom att gå till System > Inställningar > Skrivbordseffekter, vilket öppnar fönstret Skrivbordseffekter. Klicka på knappen Skrivbordseffekter. Ett fönster poppar upp och frågar dig om du vill använda de föregående inställningarna eller behålla ändringen. Klicka på Behåll inställningar och du vill testa skrivbordseffekterna. Kryssa sedan i de effekter du önskar i fönstret Skrivbordseffekter (i dagsläget kan du välja mellan två olika effekter — wobblande fönster och arbetsytor på en kub). Klicka sedan på Stäng för att stänga fönstret.

Skärmupplösning

Om du har en så kallad LCD-skärm (Liquid Crystal Display, flytande kri­stall-skärm) har den skärmen en bestämd upplösning som du bör använda, annars ser bilden mer eller mindre suddig ut. Det beror på att LCD-skärmen i sig är uppbyggd av ett precist antal små bildpunkter, och upplösningen måste matcha antalet bildpunkter perfekt för att bilden ska bli riktigt skarp. Förhoppningsvis har Ubuntu ställt in din LCD-skärm så att bilden är perfekt. Om du har en gammaldags skärm med katodrör, en så kallad CRT-skärm (Cathode Ray Tube, katodstrålerör), har du större frihet att ställa in upplösningen. CRT-skärmar klarar av flera olika upplösningar inom ett visst spann. Vilket spannet är beror på skärmens prestanda — se manualen för skärmen för mer information.

För en LCD-skärm kan du alltid använda uppdateringsfrekvensen 60 Hz. För en CRT-skärm bör du för att undvika flimmer använda en så hög uppdateringsfrekvens som är möjligt med den önskade upplösningen. Om du väljer en för låg uppdateringsfrekvens är det troligt att skärmen upplevs som flimrig, om du väljer en alltför hög kanske bildskärmskortet i datorn inte klarar av att upprätthålla upplösningen, eller så blir bilden suddig.

Om du vill ändra någon av parametrarna skärmupplösning och uppdateringsfrekvens hittar du inställningarna för det under System > Inställningar > Skärmupplösning (bild 12.21).

Bild 12.21: Ställ in bildskärmens upplösning och -uppdateringsfrekvens.

Skärmsläckare

Förr i tiden var skärmsläckare flitigt använda för att inte slita i onödan på den gamla tidens CRT-skärmar som annars riskerade att få konturerna av skrivbordet och andra statiska element "inbrända" i bilden. En skärmsläckare eliminerade risken genom att ständigt ändra bilden. Senare tiders CRT-skärmar har ofta en inbyggd timer som släcker ned skärmen (vilket också sparar ström) efter en viss tids inaktivitet. LCD-skärmar, som ju är uppbyggda med en annan teknik är inte känsliga på samma sätt.

Men skärmsläckare kan ju vara roliga att se på också. Därför finns en uppsjö sådana i System > Inställningar > Skärmsläckare (bild 12.22).

Bild 12.22: Ställ in skärmsläckaren på din dator.

Välj önskad skärmsläckare i ramen till vänster i fönstret Skärmsläckarinställningar och kontrollera att rutan Aktivera skärmsläckaren när datorn är inaktiv är ikryssad. Ovanför kryssrutan finns reglaget Anse datorn som inaktiv efter som du kan använda för att ange hur många minuters inaktivitet som krävs för att skärmsläckaren ska aktiveras (standardsintällningen är 10 minuter).

Om du vill kan du också kryssa i rutan Lås skärmen när skärmsläckaren är aktiv. För att stänga av skärmsläckaren måste du då mata in ditt personliga lösenord. Detta alternativ kan vara bra om du vill lämna datorn påslagen när du går på lunch på jobbet (eller inte vill att ungarna ska ta över datorn när du går och hämtar en kopp kaffe).

I rutan bredvid listan med skärmsläckare kan du förhandsgranska den valda skärmsläckaren. Om du vill förhandsgranska skärmsläckaren i helskärmsläge kan du klicka på knappen Förhandsgranska. Då laddas den valda skärmsläckaren på hela skärmen. Längst upp på skärmen ser du då en panel som du kan använda för att växla till föregående och nästa skärmsläckare i listan (piltangenterna upp till höger) samt knappen Lämna helskärm som du kan klicka på för att återgå till normalläget.

När du är nöjd med inställningarna kan du klicka på Stäng för att stänga fönstret Skärmsläckarinställningar.

Strömhantering

För dig som har installerat Ubuntu Linux på en bärbar dator kan inställningarna för strömhantering på olika sätt hjälpa dig att spara värdefull batteriladdning när du använder datorn utan strömsladden inkopplad. Gå till System > Inställningar > Strömhantering (bild 12.23). Du kan dels ställa in hur datorn ska spara störm när den är inkopplad på nätspänning, dels när datorn går på batteri.

Bild 12.23: Ställ in datorn för optimal strömhantering när du är på vift.

Ett sätt att spara ström när datorn är i batteridrift är att låta den sova efter någon tids inaktivitet. Ställ in tiden genom att klicka på fliken På batterispänning och använda reglaget Låt datorn sova när den varit inaktiv i. Du kan också ställa in hur lång tid datorn får vara inaktiv innan skärmen sätts i viloläge. Använd reglaget Låt skärmen sova när datorn varit inaktiv i för detta. Slutligen kan du spara en hel del ström genom att sänka skärmens ljusstyrka. Ställ in värdet som du vill använda när datorn går på batteri med reglaget Ställ in skärmens ljusstyrka till.

Dessa inställningar kan du också göra för när nätsladden är inkopplad på datorn med fliken På nätspänning. (Dessa inställningar påverkar förstås dock inte datorns drifttid i batteriläge.)

Tangentbord

Om du ofta skriver text på andra språk än svenska kan det vara smidigt att veta hur du kan lägga till en tangentbordslayout för det språket. Du kan lägga till hur många tangentbordslayouter som helst i GNOME. Du kan sedan stoppa ett panelprogram i panelen som du kan klicka på för att växla mellan de layouter som du har aktiverat.

Börja med att aktivera stöd för en ytterligare tangentbordslayout så här:

1. Gå till System > Inställningar > Tangentbord. Fönstret Tangentbordsinställningar öppnas.
2. Klicka på fliken Layouter (bild 12.24).



Bild 12.24: Ändra inställningarna för ditt tangentbord, lägg till stöd för fler tangentbordslayouter.

3. Klicka på knappen Lägg till.... Fönstret Välj en layout öppnas.
4. I den vänstra ramen kan du bläddra bland alla tillgängliga layouter. Markera den layout du vill lägga till och klicka sedan på OK.
5. Åter i fönstret Tangentbordsinställningar har din nya tangentbordslayout lagts till i ramen Valda layouter. Kryssa i rutan i kolumnen Standard bredvid den layout du vill ska vara den förvalda.
6. Klicka på Stäng för att avsluta.

Läs sedan hur du lägger till ett panelprogram för växling av tangentbordslayouter på denna länk.

Typsnitt

Du kan ändra typsnittet som används i Ubuntu genom att gå till System > Inställningar > Typsnitt. Fönstret Typsnittsinställningar öppnas.

Bild 12.25: Ändra typsnittsinställningarna i Ubuntu.

Ändra typsnitt i program, dokument och på skrivbordet

Du kan själv ställa in vilka typsnitt som ska användas i program, dokument, på skrivbordet, för fönstertiteln och i Terminal-fönstret genom att klicka på knappen bredvid respektive kategori i fönstret Typsnittsinställningar. Då öppnas fönstret Välj ett typsnitt, som visar alla tillgängliga typsnitt som är installerade på systemet (bild 12.26). Välj det det typsnitt du vill ha i ramen Familj, samt önskad Stil (exempelvis Regular (normal), Italic (kursiv), Bold (fet) eller Bold Italic (fet och kursiv) och Storlek. Klicka sedan på OK så återgår du till fönstret Typsnittsinställningar.

Bild 12.26: Välj typsnitt, stil och storlek.

Ställ in typsnittsrendering

Du kan också ställa in på vilket sätt typsnitten visas på skärmen under rubriken Typsnittsrendering i fönstret Typsnittsinställningar. Välj mellan följande:

• Enfärgad
  Använd denna om du vill att typsnitten visas utan kantutjämning. Det gör å ena sidan typsnitten skarpare, men å andra sidan kantigare. Detta alternativ fungerar bäst med typsnitt som är skapade för visning i små storlekar på bildskärm (med så kallad hintning, specialanpassning), annars blir resultatet onödigt ojämt. Ett exempel på ett väl hintat typsnitt är Verdana från Microsoft (se not nedan).
• Bästa former
  Detta alternativ visar typsnitten med kantutjämning påslagen. Lämpligt för CRT-skärmar.
• Bästa kontrast
  Detta alternativ visar också typsnitten med kantutjämning, men mer kontrastrikt än alternativet Bästa former. Detta alternativ är också lämpligt för CRT-skärmar.
• Delbildpunktsutjäming (LCD-skärmar)
  Detta är det allra jämnaste alternativet, som av tekniska skäl endast är lämpligt för LCD-skärmar. Om du väljer det här alternativet kan du klicka på Detaljer... för att göra ytterligare finjusteringar i fönstret Typsnittsrenderingsdetaljer.

En generell rekommendation är att välja Bästa kontrast om du har en CRT-skärm och Delbildpunktsutjämning (LCD-skärmar) om du har en LCD-skärm. Men du kan förstås också själv testa dig fram till det alternativ du tycker ser bäst ut på skärmen.