Navigation

12.4 Övergripande datoradministration — en referens

Utöver de inställningar du kan göra för hur ditt eget användarkonto beter sig och ter sig finns det flera olika inställningar som påverkar datorn i sin helhet, inklusive alla andra användare på den. Dessa finns samlade under System > Administration. Alla inställningar under det menyalternativet kräver att du har administratörsrättigheter och anger ditt lösenord, allt för säkerhetens skull.

Användare och grupper

Om du delar datorn med någon annan är det säkraste alternativet att ni har varsitt konto på datorn. Dels får ni då har era egna filer i fred, dels kan ni ha egna uppsättningar bokmärken i Firefox, varsitt e-postkonto i Evolution och så vidare.... Det mesta blir helt enkelt smidigare så!

Du som installerade Ubuntu på datorn blev automatiskt också systemadministratör, det vill säga du har rättigheter att installera/ta bort program och göra sådana övergripande administrationsåtgärder som beskrivs i här. Du kan själv bestämma om andra användare som du lägger upp på datorn ska vara systemadministratörer eller inte. Du kan också bestämma om användaren ska ha tillgång till olika enheter på datorn, som modem, cd-rom-enheter, lagringsenheter och så vidare. Om du har klåfingriga småungar där hemma kan det kännas tryggt att veta att de inte kan ställa till med någon allvarlig skada — det värsta som kan hända är att en användare utan administratörsprivilegier råkar raderar sina egna filer. Andra användarkonton, program och systemfiler är helt skyddade mot åverkan.

Lägg till en användare

Gör så här för att lägga till ett konto för en ny användare på datorn:

1. Gå till System > Administration > Användare och grupper. Ett fönster poppar upp och ber dig skriva in ditt lösenord för att utföra administrativa uppgifter. Skriv in lösenordet och klicka OK. Fönstret Användarinställningar öppnas.
2. Klicka på knappen Lägg till användare. Fönstret Nytt användarkonto öppnas.
3. I fliken Konto fyller du i fälten Användarnamn (det namn som den nya användaren använder för att logga in) och Verkligt namn (för- och efternamn). I rullgardinsmenyn Profil anger du en av följande användarprofiler, som var och en ger den nya användaren olika rättigheter på datorn.

• Administrator
  Detta alternativ ger den nya användaren administratörsrättigheter på datorn — det vill säga fulla rättigheter att installera/ta bort program och ställa in datorn och hårdvaran. Administratörsanvändare kan också komma åt alla andras konton på datorn, liksom lägga till och ta bort andra användare. Det rekommenderas därför inte att du ger fler personer administratörsrättigheter på varje dator, övriga bör klara sig bra med ett av de följande alternativen.
• Desktop user
  Detta alternativet gör användaren till en vanlig användare, med rättigheter att komma åt alla slags enheter men inte att administrera datorn.
• Unprivileged
  Om du väljer detta för den nya användaren får han eller hon minimalt med rättigheter. Användaren kan köra program på datorn och spara och hantera filer i sin egen hemmapp, liksom ändra inställningar (inklusive sitt eget lösenord) för det egna kontot. Användare av det här slaget kan dock inte komma åt cd-rom-, diskett- och externa lagringsenheter.

4. Du kan ignorera fälten under rubriken Kontaktinformation, men du måste fylla i båda fälten under rubriken Lösenord. Fyll i det lösenord du ger den nya användaren i fältet Användarlösenord. Upprepa samma lösenord i fältet Bekräftelse (detta måste du göra för att du inte av misstag ska råka felstava lösenordet). Om fantasin tryter kan du klicka i Generera slumpmässigt lösenord så skapar Ubuntu ett säkert lösenord som du kan ge till den nya användaren (kom ihåg att anteckna det på papper).
5. Klicka sedan på OK så skapas den nya användaren.

Anpassa rättigheterna på detaljnivå

Utöver dessa de tre huvudtyperna av användare du hittade i rullgardinsmenyn Profil ovan kan du för var och en av användarna på datorn ytterligare anpassa rättigheterna. Till exempel kan du ge en användare profilen Desktop user men sedan ta bort möjligheten att ansluta till internet med modem. Dessa finjusteringar kan du göra genom att i fönstret Användarinställningar markera användaren du vill ändra egenskaperna för och klicka på knappen Egenskaper. I egenskapsfönstret för den valda användaren klickar du på fliken Användarprivilegier och kryssar i/ur de önskade privilgietyperna. Klicka på OK när du är klar för att återgå till fönstret Användarinställningar.

Ta bort en användare

Om du vill ta bort ett konto markerar du användaren i fönstret Användarinställningar och klickar på knappen Ta bort. Då öppnas ett fönster som frågar om du är säker på att du vill ta bort kontot. Klicka Avbryt för att avbryta, eller Ta bort för att bekräfta borttagningen.

Notera: Observera att användarens hemmapp inte tas bort när du tar bort ett konto. Detta är en extra säkerhet som skyddar användarens värdefulla data vid oavsiktlig/felaktig borttagning av användare. Det är ju enkelt att lägga till en felaktigt raderad användare på nytt, men ack så otrevligt att bli av med alla sina filer av misstag. Om du alldeles säkert vet med dig att du vill radera en borttagen användare hemmapp måste du alltså göra det manuellt.

Delade mappar

Kanske är din Ubuntu-dator en del av ett större nätverk datorer, i ett hemmanätverk eller på kontoret. Du behöver inte känna dig som vore du strandad på en isolerad ö utan kontakt med civilisationen. Linux är något av en expert på kommunikation med andra. Din Linuxdator klarar av att koppla upp sig mot både Windows- och Mac-datorer (se denna länk, sektion 12.1.7). Och båda dessa typer av datorer kan dessutom koppla upp sig mot din Ubuntu-dator och använda filer i utdelade mappar. Detta är möjligt eftersom din Ubuntu-dator har förmågan att agera medlem i ett Windows-nätverk. Andra Windowsdatorer ser och kan ansluta till din Ubuntu-dator som vilken annan Windows-dator som helst. Eftersom även en Mac OS X-dator kan prata Windowsnätverksspråk kan också en sådan dator ansluta till en utdelad mapp.

Dela ut en mapp så här:

1. Gå till System > Administration > Delade mappar. Ett fönster poppar upp och ber dig skriva in ditt lösenord för att utföra administrativa uppgifter. Skriv in lösenordet och klicka OK. Fönstret Delade mappar öppnas (bild 12.27).



Bild 12.27: Dela ut valfria mappar till andra datorer på nätverket.

2. Klicka på knappen Lägg till.... Fönstret Share Folder (dela mapp) öppnas.
3. Välj den mapp du vill dela ut med hjälp av rullgardinsmenyn Sökväg.
4. Ange den typ av utdelning som du vill använda i rullgardinsmenyn Dela genom. Välj här Windows-nätverk (SMB).
5. Under rubriken Egenskaper för utdelning ställer du in under vilket namn mappen du angav i fältet Sökväg ovan ska delas ut. Skriv in ett valfritt namn i fältet Namn — det kan vara samma namn som mappen du delar ut, eller något helt annat.
6. Du kan också om du vill fylla i fältet Kommentar med en kort innehållsdeklaration för den utdelade mappen. Detta fält är valfritt.
7. Kryssa i rutan Skrivskyddad om du inte vill att andra som ansluter till mappen ska kunna ändra innehållet, det vill säga ändra filer, lägga till filer eller ta bort filer.
8. Sedan klickar du OK för att bekräfta inställningarna. Åter i fönstret Delade mappar har din utdelade mapp lagts till under fliken Delade mappar.
9. Slutligen bör du öppna fliken Allmänna egenskaper och ändra innehållet i fältet Domän / Arbetsgrupp till namnet på den Windows-domän eller -arbetsgrupp som datorn ska tillhöra. Om du är osäker på vad du ska skriva här kan du använda det förifyllda alternativet.
10. Klicka på Stäng för att avsluta.

Nu kan användare på andra datorer — oavsett om de är Linux, Mac, eller Windows-datorer hitta den utdelade mappen genom att utforska den arbetsgrupp som Ubuntudatorn tillhör.

På denna länk får du lära dig att själv ansluta din Linuxdator till andra Windows- Mac OS- och Linuxdatorer med Samba.

Nätverk

I Ubuntu Linux används som standard programmet Network Mananger, som automatiskt ställer in nätverket så att du kan surfa och dela filer med andra datorer (se denna länk). Oftast fungerar detta bra, men inte alltid. Om du har anslutit din Linuxdator med en nätverksladd direkt till en bredbandsuppkoppling som inte använder automatisk tilldelning av IP-adress (så kallad DHCP, Dynamic Host Configuration Protocol) måste du skriva in nätverksinställningarna för hand, liksom om du vill koppla upp din dator med ett analogt modem.

Ställ in en bredbandsuppkoppling

1. Gå till System > Administration > Nätverk. Du ombeds nu att skriva in ditt lösenord. Gör det och klicka OK. Fönstret Nätverksinställningar öppnas (bild 12.28).



Bild 12.28: Ställ in nätverket manuellt.

2. Alla uppkopplingsalternativ är i standardläget inställda på det automatiska alternativet, vilket indikeras av texten Roaming-läget aktiverat. Det betyder att Ubuntu själv automatiskt försöker ställa in din uppkoppling mot nätet och att du kan välja uppkopplingsalternativet i rullgardinsmenyn i den övre panelen. Om du vill modifiera någon av anslutningarna markerar du den i listan och klicka på Egenskaper. Detta öppnar ett inställningsfönster för den valda nätverksenheten. I det här exemplet väljer vi gränssnittet eth0, vilket är datorns namn på den interna kopplingen mot nätverkskortet i datorn (det vill säga enheten som du stoppar in en nätverkssladd i på baksidan av datorn).
3. För att kunna ställa in uppkopplingen manuellt måste du kryssa ur rutan Aktivera roaming-läge.
4. Du kan nu skriva in uppkopplingsuppgifterna i fönstret Settings for interface eth0 (inställningar för eth0-gränssnittet). Om du ansluter datorn med automatisk tilldelning av IP-adress väljer du alternativet Automatisk konfiguration (DHCP) i rullgardinsmenyn Konfiguration. Om du vill ställa in alla uppgifter manuellt väljer du istället Statisk IP-adress. Då måste du också skriva in rätt uppgifter (se uppgifterna som du har fått från din internetleverantör om du kopplar upp datorn direkt mot internet) i fälten IP-adress, Subnätmask och Gateway-adress.
5. Klicka på OK när du är klar, så återgår du till fönstret Nätverksinställningar.
6. Om du valde att ställa in uppkopplingen med DHCP kan du hoppa över det här steget. Om du valde att ställa in internetuppkopplingen med en statisk IP-adress måste du förmodligen också ange DNS-uppgifterna manuellt. Detta gör du i följande två steg.
• Klicka på fliken DNS i fönstret Nätverksinställningar.
• Klicka på knappen Lägg till bredvid rutan DNS-servrar. Detta skapar en ny rad i rutan DNS-servrar. Skriv in den första, primära, DNS-servern (se uppgifterna du har fåt från din internetleverantör). Upprepa proceduren för den andra, sekundära, servern.
7. Klicka på Stäng för att stänga fönstret Nätverksinställningar, varpå datorn applicerar de valda inställningarna.

Om allt gick som det skulle kan du nu surfa med dina nya inställningar. Öppna annars Nätverksinställningar igen och kontrollera att du skrev in rätt uppgifter.

Notera: Din bredbandsleverantör kanske använder så kallad PPPoE för att koppla upp dig mot internet. (ComHem är ett exempel på en sådan leverantör i Sverige.) I sådana fall rekommenderar jag dig att skaffa en bredbandsrouter som stöder PPPoE. En sådan router brukar kosta från några hundralappar för en enkel modell upp till en tusenlapp för en riktigt avancerad modell med trådlösa anslutningsmöjligheter. En router är en investering som är väl värd att göra. Ring och fråga din internetleverantör om vilka routrar som de rekommenderar innan du springer iväg till dataaffären, och be om instruktioner för hur du ställer in den. (Leverantörens supportavdelning har garanterat fått frågan förr och bör kunna ställa upp med tips och råd, det brukar i längden göra livet lättare även för supportpersonalen.) Ställ in din nya bredbandsroutern så att den tar hand om alla PPPoE-uppkopplingsdetaljer automatiskt och koppla sedan upp din Ubuntu-dator mot bredbandsroutern med DHCP. Då slipper du använda krångliga inloggningssidor i webbläsaren. Som en bonus kommer du också kunna använda flera datorer med en och samma internetuppkoppling.

Ställ in en modemuppkoppling

Du kan också ställa in uppkopplingar med den gamla typen (tjutande och tjattrande) av analoga modem med fönstret Nätverksinställningar. Du behöver förstås ett modem som fungerar i Linux — om du har ett inbyggt modem i datorn är det inte säkert att det fungerar. De flesta inbyggda modemen är idag av typen Winmodem, som tyvärr kräver speciell Windowsmjukvara för att fungera. Därför rekommenderar jag dig att använda ett externt modem som du kopplar in i datorn (starta om datorn efter att du har kopplat in modemet).

1. Gå till System > Administration > Nätverk. Du ombeds nu att skriva in ditt lösenord. Gör det och klicka OK. Fönstret Nätverksinställningar öppnas (bild 12.28).
2. Klicka på raden Modemanslutning i fönstret Nätverksinställningar för att ställa in ditt modem samt anslutningen till internetleverantören. Då öppnas fönstret Settings for interface ppp0 (inställningar för gränssnittet ppp0).
3. Ställ in vilken Modemport modemet är anslutet till med fliken Modem.
4. Ställ sedan därefter in Telefonnummer, Användarnamn och Lösenord i fliken Allmänt. Kryssa i rutan Aktivera denna anslutning.
5. Se också fliken Alternativ för några inställningar som kan vara bra att kontrollera.
6. Klicka på Stäng för att stänga fönstret Nätverksinställningar, varpå datorn försöker koppla upp sig med modemet. Stäng sedan av uppkopplingen genom att starta fönstret Nätverksinställningar, öppna inställningarna för modemet och kryssa ur rutan Aktivera denna anslutning i fliken Allmänt.

Använd också gärna panelprogrammet Modemegenskaper, så kan du styra uppkoppling och nedkoppling med ett klick i den övre panelen istället för med fönstret Nätverksinställningar. Se denna länk.

Pakethanteraren Synaptic

Lägg till/ta bort Program-fönstret som du hittar längst ned i Program-menyn är föredömligt enkelt att använda för att leta efter och installera program på datorn. Det finns dock några finesser som programmet saknar. Programmet Synaptic kommer då till undsättning. Med det kan du göra allt det du kan göra i Lägg till/ta bort-fönstret, plus mycket mer. En viktig skillnad är att Synaptic till skillnad från Lägg till/ta bort-fönstret inkluderar alla paket som finns i de aktiverade programvarukällorna, inte bara program. För att installera en programkomponent, ett programbibliotek, eller mjukvara för programvarutveckling är det Synaptic du ska använda. Du kan också göra betydligt mer avancerade sökningar i Synaptic.

Du hittar Synaptic i System > Administration > Pakethanteraren Synaptic. Ett fönster poppar upp och ber dig skriva in ditt lösenord för att utföra administrativa uppgifter. Skriv in lösenordet och klicka OK.

För ändamålen i den här boken är Lägg till/ta bort helt tillräckligt, men du kan fritt välja att använda Synaptic istället om du vill — resultatet blir detsamma. Läs mer på http://ubuntu-se.org/drupal/node/198#synaptic om Synaptic.

Programvarukällor

När du installerar program i Ubuntu hämtas de hem från olika så kallade programvarukällor. Ubuntu-utvecklarna har lagt upp ett antal olika källor med mjukvara som du kan installera på din dator. Men inte alla källor är aktiverade från början på din dator. Det beror på att programmen som finns i dessa förråd inte lever upp till definitionerna för fri programvara som vi gick igenom i kapitel 1. Om du trots det vill använda sådan mjukvara kan du aktivera dessa källor manuellt.

När du använder Lägg till/ta bort eller Synaptic letar Ubuntu i de källor som du har aktiverat. Det är också från dessa aktiverade källor som programmen laddas ned till din dator innan de installeras.

Ställ in vilka källor du vill använda

Starta Programvarukällor med System > Administration > Programvarukällor. Ett fönster poppar upp och ber dig skriva in ditt lösenord för att utföra administrativa uppgifter. Skriv in lösenordet och klicka OK. Detta öppnar fönstret Programvarukällor. I fliken Programvara för Ubuntu finns följande källor angivna:

• Öppen källkodsprogramvara som stöds av Canonical (main)
  Dessa program utgör basen i Ubuntu. Företaget som startade Ubuntu-projektet, Canonical, tillhandahåller också support och hjälp mot betalning för dessa program. Källan är aktiverad från början.
• Gemenskapsunderhållen öppen källkodsprogramvara (universe)
  Utöver basprogrammen finns det ett mycket stort antal fria program som är inkluderade i Ubuntu men som Canonical inte har möjlighet att stödja. Dessa stöds istället av frivilliga runt om i världen, både individer och företag. Alla dessa individer och företag utgör Ubuntu-gemenskapen — även du ingår i den nu när du har installerat Ubuntu på din dator! Källan är aktiverad från början.
• Proprietära drivrutiner för enheter (restricted)
  Vissa datorer innehåller hårdvara (trådlösa nätverkskort och grafikkort) som tillverkaren har skapat slutna Linuxdrivrutiner för. Dessa drivrutiner kommer inte med fri källkod och kan inte modifieras av Ubuntuutvecklarna om problem uppstår eller någon vill förbättra dem. För dig som datoranvändare kan dock dessa drivrutiner vara till stor nytta — de kan vara det enda som gör det möjligt att surfa trådlöst med din bärbara dator. Därför finns denna programvarukälla, som också är aktiverad från början.
• Programvara begränsad av upphovsrätt eller juridiska avtal (multiverse)
  I denna källa finns program som varken har fri källkod eller är absolut nödvändiga för att din dator ska fungera. Därför är denna källa ej aktiverad från början, men program från den visas automatiskt i Lägg till/ta bort-programmet. Första gången du installerar ett program från den här källan måste du godkänna det genom att bekräfta valet i ett fönster som poppar upp.

Kryssa i de programkällor som du vill ha tillgång till (personligen har jag alla dessa ikryssade). (Källan Källkod kan du ignorera om du inte är programmerare/utvecklare och vill titta på och förbättra källkoden för olika program.)

Lägga till tredjepartskällor

Dessutom finns det utöver de officiella källorna flera Ubuntu-kompatibla källor med tredjepartsprogram. Sådana kan du själv lägga till under fliken Tredjepartsprogramvara. Efter att du har gjort det kan du installera program även från dessa källor direkt i Lägg till/ta bort program-fönstret.

Här är två populära tredjepartskällor:

• Canonicals kommersiella källa
  Ett exempel på en tredjepartskälla som kan vara bra att ha tillgång till är företaget Canonicals källa för kommersiell programvara. Denna källa innehåller bland annat den kvicka webbläsaren Opera och virtualiseringsprogrammet VMWare Server som du kan använda för att köra Windows parallellt med Linux, utan att behöva starta om datorn. Lägg till följande för att aktivera källan (se instruktionerna nedan): deb http://archive.canonical.com/ubuntu feisty-commercial main
• Medibuntu
  En annan populär tredjepartskälla är Medibuntu, som innehåller multimediakomponenter som bland annat gör det möjligt att spela upp Windows Media-filer och andra slutna multimediaformat. Dessa slutna program ingår inte i något av de officiella Ubuntu-källorna eftersom de i en del länder är ifrågasatta av upphovsrätts- och patentskäl. I förrådet finns också Acrobat Reader och Google Earth. Lägg till följande för att aktivera källan (se instruktionerna nedan): deb http://packages.medibuntu.org/ feisty free non-free

Gör så här för att lägga till en tredjepartskälla (i exempelet använder vi Canonicals kommersiella förråd):

1. Starta Programvarukällor med System > Administration > Programvarukällor. Ett fönster poppar upp och ber dig skriva in ditt lösenord för att utföra administrativa uppgifter. Skriv in lösenordet och klicka OK.
2. Klicka på fliken Tredjepartsprogramvara.
3. Klicka på knappen Add... (lägg till). Detta öppnar ett fönster som du kan mata in den nya källa in i.
4. Skriv in följande i inmatningsfältet och klicka på Lägg till källa: deb http://archive.canonical.com/ubuntu feisty-commercial main

Konfigurera automatisk nedladdning och uppdatering

Ubuntu håller automatiskt reda på uppdateringar till mjukvaran på din dator. Så fort en säkerhetsuppdatering blir tillgänglig ser du en ikon i notifieringsytan i den övre GNOME-panelen. Inställningarna för hur ofta Ubuntu ska kontrollera om det finns uppdateringar gör du i fliken Uppdateringar i fönstret Programvarukällor. I rullgardinsmenyn Leta efter uppdateringar kan du välja mellan alternativen dagligen, varannan dag, varje vecka och varannan vecka.

Det finns tre alternativ för hur Ubuntu ska agera när den hittar en uppdatering. Välj mellan följande:

• Du kan ställa in Ubuntu att själv automatiskt installera uppdateringar, utan att fråga dig om du väljer Installera säkerhetsuppdateringar utan bekräftelse. Ubuntu installerar dock inte uppdateringar av andra slag med det här alternativet — endast sådana uppdateringar som gör ditt system säkrare.
• Om du vill att Ubuntu automatiskt ska ladda ned uppdateringarna så att de är redo för installation direkt kan du välja alternativet Hämta uppdateringar i bakgrunden.
• Alternativet Enbart notifiera om tillgängliga uppdateringar är det som gäller om du inte aktivt markerar något av de ovanstående två valen. I grundläget talar Ubuntu endast om för dig att uppdateringar finns tillgängliga, och väntar med att ladda ned dem och installera dem tills du aktivt ber om det.

Välja server att ladda ned ifrån

Om du befinner dig i Sverige är det troligast bäst att ladda ned från en server i Sverige eller något annat land i Norden. Välj förslagsvis Server for Sweden i listan. Om inget annat näraliggande alternativ är tillgängligt kan du välja Main Server.

Språkstöd

Habla Inglés? Mejlar du ofta icke svensktalande kompisar? Måste du skriva skoluppsatser på engelska? Vill du öva spanskan genom att ha spanska menyer på datorn? Då har du tur: språkstödet i Linux är otroligt bra — faktiskt världsklass. Du kan mycket enkelt installera stöd för i princip vilket språk du vill. Samiska, esperanto, kinesiska, dzongkha...

Med fönstret Språkstöd kan du lägga till stöd för hur många språk du vill, men endast ett språk i taget kan vara standardspråk i inloggningsskärmen och för nya konton på datorn. Däremot kan varje datoranvändare med ett eget konto själv välja standardspråk för det kontot genom att välja det i inloggningsskärmen.

Val av standardspråk gör du också i fönstret Språkstöd.

Gör så här för att installera stöd för fler språk och ange standardspråket:

Gå till System > Administration > Språkstöd för att lägga till stöd för ett nytt språk. Ett fönster poppar upp och ber dig skriva in ditt lösenord för att utföra administrativa uppgifter. Skriv in lösenordet och klicka OK.

Kryssa för de språk du vill installera stöd för i listan Språk som stöds. Klicka sedan på Verkställ. Då laddas språkstödet ned från internet och installeras på din dator. När allt är klart kan visas fönstret Ändringar verkställda. Klicka på Stäng. Du kan sedan välja det språk som du vill ska vara standard i rullgardinsmenyn Standardspråk. Klicka OK när du är klar.

Tid och datum

Går klockan rätt på din dator? Då behöver du förmodligen inte ändra några inställningar för tid och datum. Om den går fel hittar du inställningarna i System > Administration > Tid och datum. Ett fönster poppar upp och ber dig skriva in ditt lösenord för att utföra administrativa uppgifter. Skriv in lösenordet och klicka OK, varpå fönstret Inställningar för tid och datum öppnas.

Om din dator är uppkopplad mot internet kan du använda dig av så kallade tidsservrar på nätet, som i sin tur är kopplade till extremt precisa atomur.

Med hjälp av knappen Tidszon kan du ställa in vilken tidszon du befinner dig. Om du inte har förflyttat dig väldigt långt med din dator sedan du installerade den bör du inte behöva ändra något här. I rullgardinsmenyn Konfiguration väljer du om du vill synka datortiden med en eller flera tidsservrar, eller om du vill ställa in tiden manuellt.

Om du väljer alternativet Synkronisera med internetservrar kan du ange vilka dessa ska vara med knappen Välj servrar. Detta öppnar fönstret Tidsservrar (bild 12.29). Välj åtminstone en server, förslagsvis en som befinner sig så nära dig som möjligt och klicka Stäng.

Notera: Om stöd för tidsservrar saknas på din dator öppnas först ett fönster som frågar om du vill installera det. Klicka i sådana fall på Installera NTP-stöd och vänta tills fönstret Ändringar verkställda visas. Klicka då OK för att stänga fönstret och återgå till fönstret Inställningar för tid och datum.

Bild 12.29: Tidservrar på nätet gör att datorklockan alltid går rätt. Välj en tidsserver nära dig geografiskt för bästa prestanda.

Om du väljer alternativet Manuell kan du ställa in tid och datum med hjälp av fälten Tid och Datum. Använd de små trekantiga pilarna för att bläddra fram rätt siffror, månad och år.

Klicka på knappen Stäng i fönstret Inställningar för tid och datum när du är klar.

Utskrift

Linux fungerar perfekt med i princip alla skrivare som stödjer skrivarstandarden Postscript. Chanserna är också goda om skrivaren stödjer HP JetDirect. Med Ubuntu kan du också ansluta till skrivare som är utdelade på Windowsdatorer.

Troligen har Ubuntu Linux från början inbyggt stöd för just din skrivare. Det enklaste sättet att ta reda på om det funkar är helt enkelt att prova instruktionerna nedan. Koppla in skrivaren direkt i datorns USB- eller parallellport (om du har en laserskrivare med nätverksport kan du ansluta den till ditt interna nätverk via en hubb eller router). Om skrivaren stöds är det troligt att Ubuntu Linux automatiskt känner igen den och hjälper dig att konfigurera den.

Tips: Om du funderar på ett köpa en skrivare och vill veta om den stöds i Linux kan du gå till Linux Foundations skrivardatabas på http://www.openprinting.org/printer_list.cgi. Om du har en skrivare som trilskas rekommenderar jag också en titt i skrivardatabasen — där finns en hel del tips som kan hjälpa dig lösa problemet.

Lägga till en skrivare

Gör så här för att lägga till en skrivare på din dator:

1. Gå till System > Administration > Utskrift. Ett fönster poppar upp och ber dig skriva in ditt lösenord för att utföra administrativa uppgifter. Skriv in lösenordet och klicka OK, varpå fönstret Skrivare öppnas.
2. Klicka på startaren Ny skrivare, så öppnas guiden Lägg till en skrivare (bild 12.30).
3. Börja med att ange Skrivartyp. Det första alternativet är Lokal eller identifierad skrivare för skrivare som är inkopplad direkt med en sladd i din dator eller som Ubuntu redan har upptäckt (i sådana fall visas de i rutan Använd en detekterad skrivare).

Om du har valt Lokal eller identifierad skrivare visas de skrivare Ubuntu har hittat i listan Använd en detekterad skrivare. Om din skrivare är med i listan markerar du den och klickar på Fortsätt.

Om skrivaren inte är med i listan kryssar du i alternativet Använd en annan skrivare genom att ange en port och väljer Skrivarport i rullgardinsmenyn (vanliga alternativ är USB, LPT, Parallel Port och Serial Port). Klicka därefter på Fortsätt.

Det andra alternativet är Nätverksskrivare för skrivare som är inkopplade på ett nätverk, antingen direkt eller via en Windowsdator. Välj skrivartyp i rullgardinsmenyn Nätverksskrivare (alternativen är IPP-skrivare eller skrivare på CUPS-server, Windowsskrivare (SMB), UNIX-skrivare (LPD) och TCP/Socket HP JetDirect). Ange därefter den information som efterfrågas för den valda skrivartypen och klicka på Fortsätt.

4. I detta steg väljer du Tillverkare och Modell för din skrivare. Om Ubuntu hittade skrivaren automatiskt har den förmodligen redan valt rätt värden. Klicka på Fortsätt när du är klar.
5. I det sista steget anger du ett Namn på din skrivare (namnet får inte innehålla blanksteg) och om du vill en Beskrivning och Plats för skrivare (de senare två är frivilliga och kanske mest nödvändiga i ett kontorslandskap). Klicka på Verkställ när du är klar, så stängs guiden.

Bild 12.30: Lägg till en ny skrivare med trestegsguiden Lägg till en skrivare.

Nu ser du skrivaren i fönstret Skrivare och kan använda den för att skriva ut från dina program. Titta i sektionen Ändra egenskaper för en skrivare för att se hur du kan skriva ut en testsida för att kontrollera att allt fungerar som det ska.

Ange en standardskrivare

Om du har flera skrivare kan du ange en standardskrivare, det vill säga den skrivare som används om du inte manuellt anger en skrivare när du skriver ut. Gör så här:

Gå till System > Administration > Utskrift. Detta öppnar fönstret Skrivare. Markera den skrivare du vill ta bort, gå till menyn Redigera och välj Gör till standard (om du endast har en skrivare kan du inte ändra något — din enda skrivare är redan standardskrivare).

Ändra egenskaper för en skrivare

Du kan ändra standardinställningarna (egenskaperna) för din skrivare permanent så att skrivaren alltid väljer att formattera utskriften för A4-papper istället för det amerikanska Letter-formatet. Olika skrivare har dessutom olika inställningar för papperstyper och färgkalibrering. Alla dessa inställningar kan du göra så här:

Gå till System > Administration > Utskrift. Detta öppnar fönstret Skrivare. Markera den skrivare du vill ta bort, gå till menyn Redigera och välj Egenskaper. Detta öppnar egenskapsfönstret för din skrivare bild 12.31).

Bild 12.31: Ställ in papperstyp, -storlek och -vikt i fliken Papper.

I nedre vänstra delen av fönstret finns en knappen Skriv ut en testsida. Den kan du använda för att kontrollera resultatet av dina ändringar i egenskapsfönstret.

Beroende på vilka finesser finns också ett antal flikar i fönstret. I fliken Papper kan du bland annat ange vilken papperstyp och -vikt du har laddat i skrivaren, om din skrivare använder A4-papper eller något annat format, samt göra inställningar för dubbelsidig utskrift om din skrivare stödjer det. Flikarna Drivrutin och Anslutning kan du använda för att ändra grundinställningarna för skrivaren.

Ta bort en skrivare

Gå till System > Administration > Utskrift. Detta öppnar fönstret Skrivare. Markera den skrivare du vill ta bort, gå till menyn Skrivare och välj Ta bort skrivare.