Mozilla Firefox är standardwebbläsare i Ubuntu Linux — och det är av goda skäl. Firefox är säker, snabb och mycket flexibel. När du surfar med Firefox på en Linuxdator kan du i princip helt sluta oroa dig för att råka ladda ned och installera spionprogram och virus.
Med hjälp av olika tillägg kan du anpassa Firefox så att det passar precis dina behov, både funktions- och utseendemässigt. I det här avsnittet får du tips om speciella funktioner i Firefox och smarta tillägg som gör webbsurfandet både roligare och mer effektivt.
Men vi börjar med något enkelt: hur du ställer in din startsida i webbläsaren. Vem annan än du vet vad du är mest intresserad av?
Det kanske verkar trivialt, men den här övningen fyller två bra syften: dels får vi tillfälle att bekanta oss med fönstret Firefox-inställningar, dels kan vi byta ut den förinställda startsidan i Firefox, en Firefox-anpassad variant av Google, till något som är mer relevant för just dig (kanske hemsidan för den här boken, adressen till din webbmejl eller en nyhetssajt ...).
Gör så här: gå till Redigera > Inställningar så öppnas fönstret Firefox-inställningar. Om kategorin Allmänt inte redan är vald klickar du på kategorin Allmänt längst upp till vänster. Skriv in den önskade adressen på raden Startsida (http://www.hme.se/uul eller något annat). Det var allt! Nu kan du klicka på Stäng längst ned till höger. Nästa gång du startar ett webbläsarfönster laddas startsidan automatiskt.
En av Firefox mest uppskattade funktioner är möjligheten att ha flera sidor öppna samtidigt i samma webbläsarfönster med så kallade flikar. Flikarna gör det mycket enkelt att ha flera olika webbsidor öppna utan att hela skrivbordet täcks av en massa fönster. Funktionen är påslagen redan från början och du kan finjustera inställningarna enligt eget tycke och smak. Men innan vi gör det testar vi funktionen:
Starta ett nytt Firefox-fönster genom att klicka på Firefox-startaren i den övre panelen. Firefox laddar nu innehållet i din startsida. Nu kan vi öppna ytterligare en webbsida i en ny flik genom att gå till Arkiv > Ny flik. Detta öppnar en ny flik i samma fönster. Nu kan skriva in adressen till valfri sida i adressraden (exempelvis http://www.dn.se). Nu kan du växla mellan de båda flikarna med ett enkelt klick. Du kan öppna så många flikar du vill, men tänk på att datorn blir långsam om du har extremt många flikar öppna samtidigt.
Mest användbar tycker jag personligen finessen är när jag läser en webbsida och hittar en länk till en annan sida som jag vill läsa senare. Om du vill öppna en länk som du hittar på en sida i en ny flik kan du göra det genom att högerklicka på länken och välja alternativet Öppna länk i ny flik.
Om du vill ändra på inställningarna för flikar kan du gå till Redigera > Inställningar. Detta öppnar fönstret Firefox-inställningar. Välj kategorin Flikar (andra från vänster). Här kan du bland annat ställa in Firefox så att flikar laddas bakom istället för framför den för tillfället öppna fliken och om du vill att Firefox ska varna dig om du stänger ett Firefox-fönster med flera öppna flikar.
Notera: Du kan också använda tangentbordsgenvägen ctrl + t för att öppna en ny flik.
En stor del av tiden på nätet ägnas som bekant åt att söka efter information på Google och andra sökmotorer. I Firefox kan du söka efter information i Google utan att först gå till hemsidan. Skriv bara in sökordet eller sökorden i sökfältet längst upp till höger i Firefox-fönstret och tryck på Enter. Firefox skickar vidare frågan direkt till Google, som visar sökresultatet i Firefoxfönstret.
Du kan också söka i andra sökmotorer och databaser, det fria uppslagsverket Wikipedia, och andra resurser. Klicka på Google-ikonen, så öppnas en rullgardinsmeny med alla redan inlagda söktjänster. Du kan byta till någon av dessa tjänster genom att markera det. Då kopplas sökfältet istället till det valda alternativet.
Liksom flikar är Firefox automatiska blockering av popup-fönster som en gudasänd gåva för den flitiga webbsurfaren. Allför många webbsidor visar annonser i irriterande, ständigt upp-poppande, pockande fönster. Med Firefox slipper du nästan alla sådana annonser.
Öppna fönstret Firefox-inställningar genom att gå till Redigera > Inställningar. Välj kategorin Innehåll (tredje från vänster).
Längst upp i Innehålls-vyn ser du kryssrutan Blockera popup-fönster. Om du följer raden åt höger hittar du en knapp med texten Undantag. Här kan du ställa in vilka sajter (om några) som du vill tillåta popup-fönster för.
Bild 7.1: Firefox berättar att den har blockerat ett popup-fönster. Klicka på knappen Inställningar om du vill tillåta popup-fönster för den sajt du besöker.
Firefox har också vänligheten att upplysa dig varje gång den blockerar ett popup-fönster. Det gör webbläsaren genom att ovanför webbsidans innehåll visa en ljusgul rad med texten "Firefox har förhindrat att popup-fönster öppnats av den här platsen". Längst till höger i den ljusgula raden finns knappen Inställningar där du direkt kan göra ett undantag sajten du besöker i det fall du verkligen vill se popup-fönstret.
Med Firefox får du åtminstone ett bekymmer mindre i livet.
För att lägga till ett bokmärke för en sida som du besöker går du i all enkelhet till menyn Bokmärken och väljer Lägg till bokmärke... Fönstret Lägg till bokmärke öppnas då. I fältet Namn kan du ändra namnet (kanske vill du korta det om det är långt), i rullgardinsmenyn Spara i kan du ange om du vill spara bokmärket i någon särskild bokmärkesmapp. Klicka Lägg till när du är klar så sparas bokmärket.
Med bokmärket kan du sedan enkelt gå tillbaka till sidan utan att skriva in webbadressen. Du hittar dina befintliga bokmärken i nedre delen av menyn Bokmärken.
Förutom bokmärkesmenyn och dess olika mappar som du själv kan skapa kan du spara bokmärken i det så kallade bokmärkesfältet. Bokmärkesfältet är en rad under menyraden i Firefox som visar knappar för de bokmärken du har valt att spara där. Se bild 7.2.
Visa eller göm bokmärkesfältet genom att gå till Visa > Verktygsfält > Bokmärkesfältet.
Bild 7.2: Med Firefox bokmärkesrad gör du valfria webbsidor nåbara med ett klick.
Gör så här för att spara ett bokmärke i bokmärkesfältet: gå till menyn Bokmärken och välj Lägg till bokmärke... när du vill lägga till ett bokmärke för en sida som du besöker. Fönstret Lägg till bokmärke öppnas. I rullgardinsmenyn Spara i väljer du alternativet Bokmärkesfältet (se bild 7.3. Klicka Lägg till när du är klar.
Bild 7.3: Spara bokmärken du vill kunna kommma åt med ett klick i bokmärkesfältet.
Genom att gå till Bokmärken > Ordna bokmärken... kan du öppna fönstret Ordna bokmärken (se bild 7.4) i vilket du kan flytta, döpa om och ordna dina bokmärken enligt eget huvud. Du kan till exempel flytta ett bokmärke som du använder ofta från bokmärkesmenyn till bokmärkesraden så att det alltid är lätt åtkomligt.
Bild 7.4: Sortera, döp om och exportera dina bokmärken.
I fönstret Ordna bokmärken hittar du också en kanske mindre känd men i sammanhanget urgammal funktion: du kan enkelt exportera dina bokmärken till en HTML-fil. Filen kan du sedan mejla till en kompis som du vill dela dina bokmärken med eller spara på ett USB-minne som säkerhetskopia eller för att ta med dig till en annan dator. Välj Arkiv > Exportera... och ange var du vill spara din bokmärkesfil.
Med hjälp av Arkiv > Importera... kan du på motsvarande sätt importera innehållet i en bokmärkesfil.
Med menyn Historik kan du dels hoppa fram och tillbaka mellan de sidor du har besökt (med Bakåt- respektive Framåt-alternativen, vilka motsvarar pilknapparna i menyraden) i det fönster du har öppet för tillfället, dels hitta sidor som du har besökt långt tidigare — igår, förrgår, förra veckan ...
Gå till Historik > Visa i sidofältet för att öppna en lista över alla webbsidor du har besökt den senaste tiden.
Kanske har du sett en liten orange ikon liknande den i bild 7.5 när du har surfat på nätet? Då har du stött på ett så kallat RSS-flöde. Man kan utläsa förkortningen RSS lite olika, men en vanlig tolkning är att det betyder Really Simple Syndication, vilket ungefär betyder att det underlättar möjligheterna att sprida och publicera information på många platser samtidigt. Ett RSS-flöde är egentligen inget märkvärdigt — en alltid aktuell lista, eller flöde, av länkar till de senaste artiklarna som har publicerats i en viss kategori på en webblogg eller en nyhetssajt. Det intressanta är att du kan prenumerera på artikelflödet med hjälp av ett program och som smidigt kan sammanställa artiklar från flera av dina favoritsajter samtidigt. Allt utan att du behöver besöka sajterna först.
Bild 7.5: Ikonen för RSS-flöden. Med RSS-flöden är det lätt att hålla sig à jour med flera olika webbplatser på samma gång, så slipper du bevaka allt själv och kan kan plocka godbitarna ur det ständiga flödet av nyheter och artiklar.
En populär sajt som använder RSS är Dagens Nyheters hemsida. Surfa in på www.dn.se. Titta i adressraden efter RSS-ikonen (bild 7.5) — den betyder att hemsidan har ett RSS-flöde som du kan prenumerera på. Gör så här för att lägga till RSS-flödet i Firefox:
Nu kan du när som helst klicka på det aktiva bokmärket när du vill se de senaste nyheterna inom det valda ämnesområdet.
Bild 7.6: Firefox förhandsvisar artiklarna i det valda RSS-flödet. Klicka på Prenumerera-knappen för att alltid hålla dig à jour med de senaste nyheterna i flödet.
Bild 7.7: Lägg till RSS-flödet som ett aktivt bokmärke, så finns RSS-flödet enkelt alltid lätt åtkomligt.
I kapitel 1 finns 5 skäl att använda Linux och Ubuntu, varav ett var att det endast innehåller fri programvara. Det skälet är ett av de starkaste — de fyra friheterna vi gick igenom är grunden till den snabba utvecklingen av riktigt bra program som sker i Linux- och fri programvaruvärlden. Denna utveckling kommer dig tillgodo. Ubuntu Linux är ett av de senaste och mest imponerande bevisen på detta.
Frihet och öppna standarder är också en av grundpelarna för nätets intåg i våra vardagsliv: vem som helst kan publicera innehåll och andra användare kan fritt komma åt det, när som helst och var de än befinner sig. Orsaken till att det fungerar så bra är det faktum att HTML både är fritt och öppet. Vem som helst kan titta på källkoden till en hemsida (i Firefox med hjälp av Visa > Källkod), se och lära sig hur informationen presenteras, och bli inspirerad att själv skapa nytt, eget, innehåll. Internet ökar allas utrycksmöjligheter tack vara öppna standarder.
Samtidigt är det nästan omöjligt att bege sig ut på nätet utan att stöta på innehåll som inte är öppet och enkelt åtkomligt. Ett exempel är filer i formatet Flash från Adobe, ett annat olika videoformat från Microsoft. Denna helt slutna information skulle få vilja klara sig utan — vad vore webben utan spel och videofilmer (à la videosajten YouTube, http://www.youtube.com)?
Bild 7.8: Utan Flash-stöd går det inte att titta på filmer på YouTube.
Här nedan får du lära dig hur du installerar tillägg och stöd för de vanligaste filformaten där ute, bland annat Flash. (På köpet får du stöd för Java, MP3-ljudfiler och kan spela upp dvd-filmer med regionkoden satt på din dator. Dessutom installeras vanliga typsnitt från Microsoft som Times New Roman och Arial.)
Om du väljer att installera de icke-fria insticksmodulerna hjälper du kanske företagen bakom att förstå att Linuxanvändare gillar deras program. Och kanske inser de så småningom att de kommer att nå en ännu större grupp Linuxanvändare om de släpper programvaran fri. (Gradvis öppnas mycket riktigt en del filformat. I slutet av 2006 meddelade Adobe att företaget släpper en del av Flash-koden helt fri. [http://www.mozilla.com/en-US/press/mozilla-2006-11-07.html])
Nog pratat. Installera stöd för slutna format så här:

Bild 7.9: Du måste manuellt godkänna att installera begränsad, proprietär, programvara.
Bild 7.10: Du måste godkänna licensvillkoren för Java innan du kan fortsätta installationen.
Bild 7.11: Efter att ha installerat paketet Ubuntu restricted extras fungerar Flash perfekt.
Nu är din dator förberedd för nästan allt den kan tänkas stöta på där ute på det vildvuxna nätet.
Tips: I och med att du har installerat Java kan du också använda så kallade applets (betyder ungefär småprogram på svenska). En bra sak med detta är att du kan ladda ned och installera en digital legitimation av slaget Bank-ID från din internetbank i Sverige. Med ditt Bank-ID kan du göra en massa praktiska saker direkt på nätet, exempelvis deklarera, beställa hem medicin från Apoteket, ansöka om studiemedel hos CSN, söka bygglov i vissa kommuner, eller anmäla föräldradagar till Försäkringskassan. För att kunna hämta ett Bank-ID behöver du ett svenskt personnummer. Läs mer om Bank-ID på http://www.e-legitimation.se, där du också ser vilka banker som erbjuder Bank-ID. Observera att du behöver ett Bank-ID som en fil du laddar ned till datorn, inte på kort, för att det ska fungera i Linux.
Tips: För att helt fullborda din utflykt bland sluten, proprietär, programvara kan du passa på att installera stöd också för Quicktime och diverse slutna Windows-format. Dessa paket finns dessvärre inte i någon av Ubuntu programkällor (se denna länk) utan måste installeras från en tredjepartskälla. Hoppa tillfälligt till kapitel 12 om du är ivrig att installera stöd för dessa format.
Den här sektionen är valfri — den innehåller avancerade tips och tricks. Firefox är uppskattad för att den är så enkel, snabb och avskalad. Men det gör för den skull inte Firefox begränsad, den har många funktioner som gör webbsurfandet både säkrare och enklare. Om med bland annat tillägg och teman kan du ställa in Firefox som passar just dig bäst.
En av anledningarna till att Firefox är så populär är den stora mängden av tillägg som finns till webbläsaren. De allra flesta tilläggen är skapade av tredjepartsutvecklare. Det finns bland annat tillägg som du kan använda för att synkronisera dina bokmärken mellan flera olika datorer (kanske mellan jobbdatorn och hemdatorn), tillägg som ger Firefox ytterligare möjligheter att hantera RSS-flöden och tillägg som gör livet för webbutvecklare enklare genom att erbjuda smarta testverktyg för HTML- och CSS-kod.
Det enklaste sättet att söka och installera tillägg är att gå till https://addons.mozilla.org/ (på engelska). Klicka på länken Recommended add-ons (Rekommenderade tillägg) för ett antal kvalitetsgranskade tillägg att börja utforska.
Gör så här för att installera något av tilläggen direkt i Firefox:
Det var allt!
Om du inte är nöjd med utseendet på Firefox kan du enkelt modifiera det med hjälp av olika teman. Med teman kan du ändra utseendet på Firefox så att det passar just din smak. Dessa teman är lika enkla att ladda ned, installera och använda som tillägg. Det enklaste sättet att söka och installera teman är att gå till https://addons.mozilla.org/. Klicka på länken Themes (Teman) för ett antal bläddra bland alla alternativ. Installationsinstruktionerna är desamma som för tillägg (se ovan).
Firefox kan med hjälp av olika register på nätet varna dig för misstänkta bluffwebbplatser (exempelvis fejkade sajter för olika internetbanker). Firefox kan också hjälpa dig att ha kontroll över från vilka sajter det ska gå att installera tillägg.
Öppna fönstret Firefox-inställningar genom att gå till Redigera > Inställningar om du vill se inställningarna för funktionen. Välj kategorin Säkerhet (andra från höger). Se bild 7.12.
Bild 7.12: Firefox hjälper dig att surfa säkrare på nätet.
Längst upp i Innehålls-vyn ser du kryssrutan Varna när webbplatser vill installera tillägg. Om du följer raden åt höger hittar du en knapp med texten Undantag. Här kan du ställa in vilka webbplatser som du litar på för installation av tillägg.
På raden under finns kryssrutan Varna mig om platsen som besöks är en misstänkt bluff. Jag rekommenderar dig att alltid ha rutan ikryssad. Det kan hjälpa dig att undvika att logga in på en webbplats som utger sig för (och ser ut som) din internetbank, men egentligen är en bluffplats. (Ett annat bra sätt är att vara uppmärksam och kontrollera att webbadressen som syns i adressraden i webbläsaren verkligen är den rätta.)
Om du använder dig av en internetbank som behöver certifikat installerade i din webbläsare för att fungera — Skandiabanken är en sådan bank i Sverige — kan det vara bra att känna till hur du kan hantera de certifikat du har installerat. (Instruktionerna för installation av certifikat varierar mellan olika webbplatser. Du bör få instruktioner av din internetbank.) Gör så här för att komma åt inställningarna för certifikat:
Öppna fönstret Firefox-inställningar genom att gå till Redigera > Inställningar om du vill se inställningarna för funktionen. Välj kategorin Avancerat (längst till höger). Klicka sedan på fliken Kryptering. Se bild 7.13.
Bild 7.13: Om ni är flera som delar samma inloggning på datorn men har varsitt konto på en internetbank som använder certifikat är det smidigt att kunna välja personlig certifikat vid inloggningen.
I den undre delen av fönstret finns rutan Certifikat. Här kan du ställa in om Firefox ska fråga vilket certifikat som ska användas varje gång du besöker en sida som kräver ett sådant. Detta kan vara mycket bra att känna till om du delar samma inloggning på datorn med någon som har ett annat internetbankskonto och som också behöver kunna logga in ibland — om du kryssar i Fråga varje gång frågar datorn vilket certifikat som ska användas vid varje inloggning på den skyddade sidan.
Med ett klick på knappen Visa certifikat öppnar du fönstret Certifikathanteraren, i vilket du både kan säkerhetskopiera och importera certifikat, liksom studera certifikaten i detalj.
Om du använder Firefox på en lånad dator, eller om ni är flera som delar på en och samma inloggning kan du kanske ibland vilja sopa igen spåren efter ditt webbsurfande. Kanske har du besökt en internetbank eller någon annan sida med personlig och/eller känslig information.
När du surfar sparas en hel del information på datorns hårddisk. Dels sparas en historik över alla sidor som du har besökt (som webbläsaren använder när du klickar på fram- och tillbakaknapparna, bland annat) och alla filer som du har laddat ned. Dels sparas ofta en kopia av HTML-sidorna med tillhörande bilder på hårddisken, så att webbläsaren snabbare ska kunna visa sidan när du går tillbaka till den. Utöver detta sparar många webbplatser en så kallad kaka, en liten textfil som innehåller personlig information, på datorns hårddisk. Som om inte detta vore nog lägger Firefox på minnet information som du matar in in formulär, liksom en historik över dina sökningar i rutan längst upp till höger.
Alltså: om du inte vill att någon ska se vilka sidor du har besökt (i alla fall inte på något enkelt sätt) bör du radera all information som Firefox har lagrat.
Det är enkelt att i ett svep radera all känslig information. Gå till Verktyg-menyn och välj alternativet Rensa ut känslig data .... Detta öppnar fönstret Rensa ut känslig data. Klicka på knappen Rensa nu för att radera nästan all känslig information. Om du helt vill eliminera alla spår efter dina förehavanden kan du kryssa i alla rutor, inklusive Kakor och Sparade lösenord innan du klicka på Rensa nu.
Den här texten är en del av boken Upptäck Ubuntu Linux! Beställ boken direkt från förlaget, så skickas den inom 1--4 dagar.
Se alla titlar från HME Publishing
Vi stödjer Free Software Foundation. Gör det du också!
© Copyright 2007--2010 HME Publishing.